Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny
1 februari 2017

Rektorer mer positiva till karriärstegsreformen än lärare

Statskontorets undersökning bland drygt 900 rektorer visar att rektorerna är mer positiva till reformen än lärarna men inte lika positiva som huvudmännen. Rektorerna menar att en risk med reformen är splittring bland lärarna. Statskontorets analys av hur reformen implementerats och fungerar visar att införandet av karriärtjänster i skolan numera är en utbredd reform som ökat lönespridningen. Den särskilda satsningen på karriärtjänster i skolor i utanförskapsområden fungerar dock inte ändamålsenligt.

Statskontorets analys visar att samtliga kommuner har ansökt om bidrag och enskilda huvudmän deltar i allt högre utsträckning. Statskontoret konstaterar också att lönespridningen har ökat påtagligt sedan reformen sjösattes. Våra undersökningar visar att majoriteten av skolaktörerna – huvudmän, rektorer och lärare – anser att kompetenta lärare ska få högre lön, men ser också en risk för att reformen skapar alltför stora löneskillnader.  

Enligt rektorerna är den främsta nyttan med karriärtjänsterna att det blivit fler och bättre pedagogiska diskussioner, att det pedagogiska ledarskapet har stärkts och att de kunnat bedriva utvecklingsprojekt i högre grad.  

Den största risken med reformen är enligt rektorerna att den minskar motivationen hos de lärare som inte fått karriärtjänster och att den skapar splittring mellan karriärtjänstlärare och övriga lärare. 

Fokus på skolor med utmaningar fungerar inte

Regeringens ambitioner med bidraget för extra karriärtjänster i utanförskapsområden har inte infriats. Det är fortfarande svårt för huvudmännen att uppfylla kraven i förordningen och vi kan visa på att det finns skolor med åtminstone likvärdiga behov som inte är berättigade extra karriärtjänster.

Tidigare delrapporter