Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Sammanfattning av Flyktinginvandring och kommunal kostnadsutjämning. Analys av utredningsbehov

Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att beskriva vilka kostnader för kommuner och landsting som påverkas av det ökade antalet asylsökande och nyanlända invandrare. Statskontoret ska också analysera i vilken utsträckning som kostnadsutjämningen tar hänsyn till dessa kostnader i systemet för kom­munalekonomisk utjämning.

Kostnaderna påverkar den kommunala utjämningen

Utfallet i kostnadsutjämningssystemet påverkas av antalet asylsökande och nyanlända på flera olika sätt. För det första innehåller kostnadsutjämningen mekanismer som omhändertar kostnadsökningar som följer av en generell befolk­ningstillväxt. För det andra påverkar en förändrad sammansättning i befolkningen utfallet i kostnadsutjämningen via flera olika delmodeller. Det handlar främst om att det bland nyanlända finns en större andel barn och en mind­re andel äldre. Det påverkar efterfrågan på bland annat skola, äldre­om­sorg och hälso- och sjukvård. Ett tredje skäl är att personer med flyk­ting­bakgrund ofta har andra behov som medför högre kostnader i vissa verksam­heter i kommuner och landsting.

Migrationsverket betalar ut statsbidrag till kommuner och landsting för att kompensera för kostnader för asylsökande samt, när det gäller nyanlända, mer­kostnader för etablering. Statsbidragen utgår enligt schablonberäknade kost­nadsuppgifter och de faktiska kostnaderna i kommuner och landsting kan där­för vara både högre och lägre än bidragen, vilket kan påverka utfallet i kost­nadsutjämningen.

Kompensation genom nio delmodeller

Statskontoret bedömer att det i första hand är nio delmodeller i kostnads­utjäm­ningen som fyller en funktion för att kompensera för strukturella kost­nads­skillnader som följer av den ökade flyktinginvandringen. Det handlar om två delmodeller som rör befolkningsförändringar, de fyra delmodellerna inom skolans område, delmodellen för individ- och familjeomsorg, delmodellen för äldreomsorg samt om delmodellen för hälso- och sjukvård.

Delmodellen för förskoleklass och grundskola innehåller en variabel som ger kompensation för att elever med utländsk bakgrund kan behöva extra stöd i skolan. Delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund ger ett extra bidrag till kommuner som har invandrartäta stadsdelar. Därutöver ger delmodellen för äldreomsorg kompensation för äldre som är födda utanför Norden. Delmodellerna för individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjuk­vårds­modellen innehåller variabler som indirekt kan ge en kompensation.

I övrigt innehåller inte kostnadsutjämningen några direkta mekanismer som rör nyanlända och andra personer med flyktingbakgrund.

Behovet av översyn inom kostnadsutjämningen

Statskontoret konstaterar att skillnaderna i hur många flyktingar som kom­mu­ner­na har tagit emot är stora. Dessa skillnader kan ha medfört ökade skill­na­der i de strukturella kostnaderna mellan kommunerna som kostnadsutjäm­nings­systemet inte fångar upp i tillräckligt hög grad. En orsak är att de aktuel­la ersättningsbeloppen bygger på gamla kostnadsunderlag.

Enligt Statskontoret finns det ett översynsbehov när gäller de två delmodel­lerna för befolkningsförändringar, delmodellerna inom skolområdet, del­model­len för individ- och familjeomsorg samt delmodellen för hälso- och sjukvård. Dessa delmodeller kan behöva kompletteras med nya variabler för att fånga upp merkostnaderna inom olika verksamhetsområden som påverkas av invandringen.

Statskontoret menar även att det kan finnas anledning att analysera om syste­met för kostnadsutjämning behöver kompletteras med en mekanism som utjäm­nar för kommunal vuxenutbildning. Bakgrunden till bedömningen är att en stor andel av de nyanlända invandrarna har en låg utbildning och det är en obligatorisk uppgift för kommunerna att tillhandahålla kommunal vuxen­utbild­ning.

Det saknas uppgifter om kostnader

Statskontoret konstaterar att det inte är möjligt att sammanställa kostnaderna för de tjänster inom kommuner och landsting som de asylsökande och nyan­lända tar del av. Detta beror på att det saknas uppgifter om kostnaderna för olika typer av tjänster i den kommunala sektorn fördelade på olika grupper av individer. I den officiella statistiken är kostnaderna för asylsökande och nyan­lända i kommunerna redovisade som en klumpsumma, dock utan att skolkost­nader ingår. För landstingen finns inga officiella uppgifter om kostnader för hälso- och sjukvård som ges till asylsökande och nyanlända.

Tidsmässig eftersläpning i kostnadsutjämningen

Statskontoret ser inga direkta behov av fortsatt utredningsarbete när det gäller den tidsmässiga eftersläpningen i kostnadsutjämningen. Statskontorets analys visar att det är två förhållanden som bidrar till att det blir en tidsmässig efter­släpning. För varje givet utjämningsår finns det en tidseftersläpning i de dataunderlag som kostnadsutjämningen baseras på. Statskontoret konstaterar att det även finns en eftersläpning i utbetalningar av statsbidrag för asyl­sökan­de och nyanlända till den kommunala sektorn. 

Kostnadsutjämning för invandring i andra länder

Vår internationella översikt visar att det finns ett fåtal andra europeiska länder vid sidan av Sverige, som har en explicit utjämning av kostnader för flyk­ting­invandring. I översikten ingår Danmark, Finland, Norge och Schweiz. De tekniska lösningarna varierar mellan länderna och likaså vilka typer av kost­nader som man utjämnar för. En likhet mellan länderna är att endast invand­ring från länder utanför det egna geografiska närområdet ingår i kostnads­ut­jäm­ningen. Ländernas utjämningssystem skiljer sig åt bland annat när det gäller vilka invandrargrupper som omfattas och vilken tidsperiod som invand­raren ska ha varit bosatt i landet.