Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Förvaltningspolitiska utvecklingsområden 2017–2018

Statskontoret lyfter i denna analys fram tre frågor som kommer att vara aktuella de kommande åren och som knyter an till allmänhetens förtroende för staten. Vi tar upp

  • arbetet med att förebygga korruption
  • myndigheternas information till allmänheten
  • trenden mot att se staten som en koncern.

Korruption skadar förtroendet

Korruption har stor betydelse för medborgarnas förtroende för förvalt­ningen. Det gäller redan vid misstanke om korruption. Om man tror att det finns korruption i förvaltningen och att tjänstemän agerar på ett partiskt sätt så blir man mindre nöjd med demokratin och det politiska systemet som hel­het.

Ett sätt att arbeta mot korruption är att arbeta med förvaltningskulturen, det vill säga de professionella värderingar som ska prägla förvaltningen. Med en god förvaltningskultur finns det bättre förutsättningar för att stå emot korruption, men också för att korruption ska uppdagas. Du kan läsa mer om Statskontorets arbete med att främja och samordna en god förvaltningskultur i staten här.

Men det är inte tillräckligt att ha starka professionella värderingar bland de stats­anställda. Det behövs även strukturer som förebygger och motverkar kor­ruption. Det finns en rad lagar och förordningar som är styrande för myndigheternas arbete mot korruption, men också i praktiken betydande variationer i hur myndigheterna faktiskt arbetar. Statskontorets analys lyfter fram att regeringen kan behöva väga nyttan av styrningen mot de administrativa kostnaderna samt att myndigheterna i vissa fall kan ha behov av stöd och riktlinjer. Du kan läsa mer om Statskontorets arbete mot korruption.

Myndigheternas informationsarbete både kräver och bygger förtroende

För att myndigheterna ska kunna nå ut krävs att de har medborgarnas förtroende. Om de svenska myndigheterna inte har ett grundläggande förtroende som avsändare riskerar deras informations­insatser att bli verkningslösa. Men ett framgångsrikt informationsarbete kan också bygga förtroende bland medborgarna. Genom att vara relevanta och trovär­diga i sin kommunikation kan myndigheterna skapa förtroende för den egna myndigheten och statsförvaltningen i bredare bemärkelse.

Den svenska förvaltningen står inför flera svåra frågor i arbetet med att informera och kommunicera. I Statskontorets analys lyfter vi fram fyra angelägna frågor:

  1. Var går gränserna för myndigheternas informationsansvar?
    När myndigheterna konfronteras med desinformation, alternativa fakta och falska nyheter kan myndigheterna ha svårt att avgöra hur långt deras ansvar sträcker sig.
  2. Hur ska myndigheterna förhålla sig till nya informationskanaler?
    Många myndigheter prövar sig fram i användningen av sociala medier. Det finns riktlinjer för de rättsliga frågor som kan uppstå, men frågan om vad som är lämpligt kan kräva ytterligare uppmärksamhet.
  3. Hur kan myndigheterna kommunicera så att alla förstår?
    Närmare var femte svensk har utländsk bakgrund och i många fall andra modersmål än svenska. Det ställer krav på en lättbegriplig svenska, men leder också till frågan vilka andra språk myndigheterna bör använda.
  4. Hur väl står sig den svenska öppenheten i det digitala samhället?
    Den svenska förvaltningen har en lång tradition av att lämna ut information på förfrågan. Men de nya möjligheter och förväntningar som uppstår med den tekniska utvecklingen ställer högre krav på myndigheterna.

I Statskontorets analys av dess frågor pekar vi bland annat på att regeringen kan överväga att låta utreda hur myndigheterna arbetar med att identifiera, analysera och möta medveten desinformation och annan falsk information inom det egna ansvarsområdet.

Koncernen staten – en fråga om förtroende?

För att hantera olika samhällsutmaningar och möta medborgarnas förvänt­ningar behöver förvaltningen göra mer med mindre resurser och vara beredda att tänka nytt. Förtroende för staten är både en förutsättning för och ett resultat av sådana förvaltningspolitiska reformer.

Ett sätt att försöka få ut mer av förvaltningen är att styra staten som en koncern, där regeringen i större utsträckning betonar statens samlade intressen. Några exempel på koncernperspektivet i staten är

  • inrättandet av Statens servicecenter
  • styrningen av förvaltningens digitalisering
  • frågan om myndigheternas lokalisering.

Denna trend mot att se staten som koncern bryter till viss del mot en tradition av långtgående delegering till fristående myndigheter. Statskontoret pekar på att koncernstyrningen kan vara ett verktyg för att motverka dubbelarbete och bristande helhetssyn, och därigenom bidra till ökad kostnadseffektivitet, en bättre service till medborgarna och en större betoning på förvaltningsövergripande värden.

Vi lyfter dock även fram att det finns flera risker och utmaningar i koncernstyrningen, inte minst de konsekvenser denna styrning kan ha för myndigheternas verksamhet och för rollfördelningen inom staten.

Avslutningsvis framhåller vi att koncernstyrningen ställer höga krav på regeringen och Regeringskansliet att samordna sig och prioritera statens samlade behov. Vi pekar på att det finns flera möjliga verktyg för att stärka koncernperspektivet i staten, men att förankring och dialog sannolikt är viktigt för att kunna genomföra åtgärder för ökad koncernstyrning.