Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Fakta om offentlig sektor

Statistik ur publikationen Den offentliga sektorn i korthet 2016. Här visas antalet myndigheter, årsarbetskrafter i staten, antal sysselsatta, offentliga sektorns finanser samt medborgarnas uppfattningar om kvalitet i ett antal myndigheter och kommunala verksamheter.

1 januari 2017 fanns det 345 myndigheter, vilket är två färre jämfört med 1 juli 2016. Följande förändringar har skett: Pantbesvärsrätten och Marknadsdomstolen har upphört. Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har inrättats. (Patent- och marknadsdomstolen är en del av Stockholms tingsrätt, Patent - och marknadsöverdomstolen är en del av Svea hovrätt.) Ersättningsnämnden har upphört. Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut har upphört.


Visa diagraminformation
Källa: Statskontorets egna beräkningar.

I början och mitten av 2000-talet minskade antalet myndigheter relativt snabbt. Den främsta anledningen var att många små regionala och lokala myndig­heter slogs samman till större enheter och i flera fall ombildades till en myndighet, från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Under de senaste åren har antalet myndigheter fortsatt att minska men i betydligt lägre takt.

Visa diagraminformation
Källa: SCB samt uppgifter som Statskontoret har samlat in.

Under de senaste åren har antalet årsarbetskrafter vid myndigheter under regeringen ökat även om antalet myndigheter har minskat något. Ökningen mellan 2015 och 2016 gällde i första hand myndigheter som arbetar med socialt skydd. Migrationsverket är den myndighet där antalet årsarbetskrafter ökade mest. 


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Under den senaste tioårsperioden har fördelningen mellan kvinnor och män förändrats inom den statliga förvaltningen. År 2005 var en majoritet av de sysselsatta, 52 procent, män. Numera gäller det omvända förhållandet och kvinnorna har en knapp majoritet med 51 procent av sysselsättningen 2014. Staten är i dag den sektor som har jämnast köns­för­delning på arbetsmarknaden.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Andelen sysselsatta inom den privata sektorn på den svenska arbetsmarknaden har ökat sedan 2005, då 64 procent jobbade i den privata sek­torn. Medan andelen sysselsatta i staten respektive landstingen är i stort sett oförändrad sedan 2005, har kommunernas andel av syssel­sättningen minskat.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Det finansiella sparandet, som är skillnaden mellan offentliga inkomster och utgifter, har de senaste åren varit negativt. Under 2015 har det finansiella sparandet ökat betydligt jämfört med 2014. Det beror främst på den starka konjunkturutvecklingen och en stram statsbudget där samtliga åtgärder finansierades.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

De offentliga inkomsterna uppgick 2015 till 2 046 miljarder kronor och utgjorde drygt 49 procent av BNP. Det är samma nivå som 2014. Sett över en tioårsperiod har de totala offentliga inkomsterna minskat något som andel av BNP. Det beror framför allt på sänkta skatter för hushållen, bland annat avskaffad förmögenhetsskatt 2007 och på jobbskatteavdraget som infördes 2007.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

De offentliga utgifterna som andel av BNP är ett mått på omfattningen av den offentliga sektorns verksamhet och har sedan 2007 ökat något och varierat ganska mycket över tid. I och med finanskrisen ökade andelen offentliga utgifter 2009 genom fallet i BNP detta år. De offentliga utgifterna minskade som andel av BNP under 2015, främst beroende på att BNP ökade snabbare än utgifterna. De offentliga utgifterna uppgick till sammanlagt 2 058 miljarder kronor 2015.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

När de offentliga utgifterna fördelas på verksamhetsområden står Socialt skydd för den största andelen. Det förklaras främst av att stora delar av transfereringssystemen ligger inom detta område. Andra verksamhetsområden som offentliga medel i stor utsträckning går till är Utbildning, Hälso- och sjukvård samt Allmän offentlig förvaltning. I Allmän offentlig förvaltning ingår bland annat Regeringskansliet, Skatteverket, länsstyrelserna, kommunal förvaltning, grundforskning och internationellt bistånd.


Medborgarnas uppfattning om hur myndigheterna sköter sitt arbete 2015, procent

 

Tabell över medborgarnas uppfattning om hur myndigheterna sköter sitt arbete 2015

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2015.

I 2015 års mätning av hur medborgarna uppfattar verksamheten vid ett antal myndigheter är de mest nöjda med hur Skatteverket och Polismyndigheten sköter sitt arbete. Minst nöjd är man med Arbets­förmedlingen. Endast 11 procent anser att Arbetsförmedlingen sköter sitt arbete bra medan 44 procent anser att myndigheten sköter det dåligt. Detta är dock en relativ förbättring från år 2014, då 46 procent ansåg att Arbetsförmedlingen skötte sitt arbete dåligt.


Medborgarnas uppfattning om hur kommunala verksamheter fungerar 2015, procent

 

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2015.

I 2015 års mätning av hur medborgarna uppfattar verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för svarar 45 procent att sjukvården fungerar bra. Andelen som anger att de är nöjda med sjukvården har sjunkit från 62 procent i 2010 års undersökning. Mot­svarande procenttal för grundskolan i årets mätning är 39. Äldreomsorgen får lägst betyg, 24 procent är nöjda med denna verksamhet. För fem år sedan var andelen nöjda 35 procent.