Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Fakta om offentlig sektor

Statistik ur publikationen Den offentliga sektorn i korthet 2017. Här visas antal myndigheter, årsarbetskrafter i staten, antal sysselsatta, den offentliga sektorns finanser och allmänhetens uppfattningar om kvalitet i ett antal myndigheter och kommunala verksamheter.

Den 1 januari 2017 fanns det 343 myndigheter, vilket är fyra färre jämfört med den 1 juli 2016. Följande förändringar har skett: Pantbesvärsrätten och Marknadsdomstolen har upphört. Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har inrättats (Patent- och marknadsdomstolen är en del av Stockholms tingsrätt, Patent - och marknadsöverdomstolen är en del av Svea hovrätt). Ersättningsnämnden har upphört. Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut har upphört


Visa diagraminformation
Källa: Statskontorets egna beräkningar.

I början och mitten av 2000-talet minskade antalet myndigheter relativt snabbt. Den främsta anledningen var att många små regionala och lokala myndigheter slogs samman till större enheter och i flera fall ombildades till en myndighet, från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Under de senaste åren har antalet myndigheter fortsatt att minska men i betydligt lägre takt.

Visa diagraminformation
Källa: SCB samt uppgifter som Statskontoret har samlat in.

Under de senaste åren har antalet årsarbetskrafter vid myndigheter under regeringen ökat även om antalet myndigheter har minskat något. Antalet årsarbetskrafter under 2017 är det högsta under hela 2000-talet. Den största ökningen mätt i antalet årsarbetskrafter står Polismyndigheten för. Mellan 2016 och 2017 ökade polisen med fler än 1 000 årsarbetskrafter.

Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Sett över en tioårsperiod har fördelningen mellan kvinnor och män förändrats i statsförvaltningen. År 2006 var en majoritet av de sysselsatta, 51 procent, män. Sedan 2009 är kvinnorna i knapp majoritet och 2015 var med 52 procent av de sysselsatta i staten kvinnor.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

Under perioden 2006–2015 har antalet sysselsatta i den offentliga sektorn ökat med cirka 1 procent. Utvecklingen varierar dock mellan de olika sektorerna. I staten och landstingen ökade sysselsättningen, medan den minskade något (mindre än 1 procent) i kommunerna. Däremot ökade sysselsättningen i kommunerna med 2 procent mellan 2014 och 2015.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Det finansiella sparandet, som är skillnaden mellan offentliga inkomster och utgifter, har varit negativt sedan finanskrisen och fram till och med 2014. Under 2015 ökade det finansiella sparandet och under både 2015 och 2016 var det positivt. Det beror främst på den starka konjunkturutvecklingen.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Den offentliga sektorns inkomster uppgick 2016 till omkring 2 190 miljarder kronor och utgjorde drygt 50 procent av BNP. Det är samma nivå som 2010. Sett över en tioårsperiod har de totala offentliga inkomsterna minskat något som andel av BNP, framför allt på grund av sänkta skatter på hushållen. Några exempel är avskaffandet av fastighetsskatten 2007 och införandet av jobbskatteavdraget 2007, som sedan utökades flera gånger under perioden 2008 till 2014.


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

De offentliga utgifterna som andel av BNP är ett mått på omfattningen av den offentliga sektorns verksamhet. Sedan 2007 har utgifterna ökat något, men samtidigt varierat över tid. I och med finanskrisen ökade de offentliga utgifterna 2009 i förhållande till BNP.

År 2016 var Sveriges offentliga utgifter drygt 49 procent av BNP, vilket var en marginell minskning jämfört med året innan. Anledningen till minskningen är att BNP har ökat snabbare än utgifterna. 


Visa diagraminformation
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Den största delen av den offentliga sektorns utgifter, 42 procent, går till verksamhetsområdet Socialt skydd. I detta område ingår stora delar av transfereringssystemet, det vill säga de olika bidrag som hushållen får från den offentliga sektorn. Allmän offentlig förvaltning, Hälso- och sjukvård samt Utbildning är också stora utgiftsområden. I Allmän offentlig förvaltning ingår bland annat utgifter för Regeringskansliet, Skatteverket, länsstyrelserna, den kommunala förvaltningen, grundforskningen och det internationella biståndet.


Medborgarnas uppfattning om hur myndigheterna sköter sitt arbete 2016, procent

Diagram som visar medborgarnas uppfattning om statliga myndigheter

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2016.

I 2016 års mätning av hur allmänheten uppfattar verksamheten vid ett antal myndigheter är de svarande mest positiva till det arbete som Skatteverket utför. Migrationsverket är minst uppskattad av de myndigheter som ingår i undersökningen. Polismyndigheten får betydligt lägre betyg än i tidigare mätningar. Uppfattningen om de flesta övriga myndigheter har blivit sämre jämfört med föregående år. 


Medborgarnas uppfattning om hur kommunala verksamheter fungerar 2016, procent

Diagram som visar medborgarnas uppfattning om kommunala verksamheter

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2016.

I 2016 års mätning av hur medborgarna uppfattar verksamheter som kommunerna och landstingen ansvarar för svarar 47 procent att sjukvården fungerar bra. Andelen som anger att de är nöjda med sjukvården har sjunkit från 59 procent i 2012 års undersökning. Motsvarande andel för grundskolan i årets mätning är 42, vilket är en ökning jämfört med året innan. Äldreomsorgen får lägst betyg, 26 procent är nöjda med hur denna verksamhet fungerar. År 2012 var motsvarande andel 32 procent.