Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Förvaltningspolitisk dag 2017 - Tillit som grund för statlig styrning

Under ledning av moderatorn Ann-Christin Nykvist guidades deltagarna på årets förvaltningspolitiska dag guidats runt i programpunkter som gav visioner, akademiska utblickar och erfarenheter kring frågeställningen; hur kan en myndighet styras? Som en röd tråd i de olika inläggen löpte vikten av dialog.

Ardalan Shekarabi

Inledningstalare var civilminister Ardalan Shekarabi som gav en bakgrund till regeringens tillitsreform. Syftet är att utveckla och effektivisera förvaltningen med tillit som grund. Statskontoret, som apostroferades i presentationen, har under 2016 i flera rapporter lämnat förslag på hur styrningen kan utvecklas och bli mer sammanhållen och effektiv.

Reformen innebär inte att vi i ett slag slutar styra och mäta olika resultat. Däremot är det viktigt att diskutera hur vi ska styra och vad vi ska mäta, konstaterade Shekarabi. Han menade vidare att dialogen är en grundbult. Dels mellan regering och myndigheter, men också inom myndigheterna och i relationen myndighet – medborgare.

Som avslutning uppmanade han myndighetscheferna att använda sig av forskningen och bygga upp samverkan.

Engelsk erfarenhet

Christopher Hood

Christopher Hood, professor emeritus vid University of Oxford bjöd därefter på en intressant exposé över 30 år av engelsk politik. Temat var ”A Government that worked better and cost less”. Genom att forska i vad som hänt under 30 år av politiska beslut, fram till 2010, kunde han konstatera att de offentliga kostnaderna inte minskat. Inte ens under de år då Margaret Thatcher med hårda nypor styrde de offentliga finanserna. Slutsatsen var att det vare sig blivit billigare eller bättre som en följd av de beslut som fattats.

Statssekreterare mindes

Efter en bensträckare var det dags för två tidigare statssekreterare hos en statsminister att ge sin bild av det politiska arbetet och de viktigaste erfarenheterna.  Jan Larsson, som arbetat med Göran Persson, inledde.

Han menade att man kom in i ett läge när det var nödvändigt med tuffa beslut. Bland annat fick alla myndigheter besparingskrav samtidigt som uppräkningen i anslagen minskades.

Då var de största reaktionerna på de åtgärder som gällde budgetsanering medan man var mer positiva till den valfrihetsreform vi drog igång, konstaterade Jan Larsson. Idag råder det omvända, menade han. Man är glada över att vi fick ordning på finanserna men mer kritiska till att vi inte var mer noggranna med valfrihetsreformen.

Ulrica Schenström, statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt, inledde med att konstatera att det krävs ett fungerande Regeringskansli för att man ska kunna styra. Därför var man tvungna att inleda med att anpassa för en alliansregering. En viktig fråga man tog tag i var utnämningspolitiken

Jag tycker att myndigheter ska vara kompetenta och tråkiga. Skattepengar ska inte satsas på stora kommunikationsavdelningar eller konsulter. Se till professionaliteten hos de anställda, menade hon.

Att styra en myndighet

var temat för en följande paneldiskussion där Erik Nilsson, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde samt landshövdingen i Stockholms län, Chris Heister, deltog.Paneldiskussion

Erik inledde med att det finns ett värde i en ökad dialog på bekostnad av skriftliga instruktioner, något som såväl Christina som Chris höll med om. Det är viktigt med dialog och kontakt, men minst lika viktigt med återkoppling,menade Christina.

Chris konstaterade i ett inlägg att myndigheten inte nyttjas fullt ut.Vi har kompetensen och kan var med i hela processen, inte bara när det gäller avrapportering, menade hon.

Något som framkom var att mer dialog skulle kunna bidra till en ökad samordning i staten.

Tillit på jobbet

var temat för nästa paneldebatt där Christina Forsberg, GD på CSN, Britta Lejon, ordförande i ST samt Johan Quist, forskare vid Karlstad universitet, medverkade.

Christina, som utsågs till årets chef 2015, inledde och berätta om sitt ledarskap som innehåller mycket av coaching, dialog och återkoppling. Genom att betrakta medarbetarna som ”medledare” och sätta medborgaren i centrum har hon skapat nya förutsättningar för utveckling. Hon sammanfattade sin syn som att det är viktigt ha händerna på ryggen istället för fingrar i alla syltburkarna.

Såväl Britta som Johan instämde i grundsynen att man ska ge medarbetarna mer utrymme och att deras kompetens ska tas tillvara. Något som bland annat kan ske genom mindre av detaljstyrning.

Jag vill gärna betona vikten av mer utbildning i tjänstemannarollen, menade Britta.

Vägen framåt

var temat på den avslutande diskussionen där Annelie Roswall Ljunggren, statssekreterare på Finansdepartementet och Laura Hartman, ordförande i Tillitsdelegationen, deltog.

Jag tar med mig vikten av att skapa trygghet så att medarbetare vågar ta initiativ. Medarbetarna ska känna att det kan använda sina kunskaper, menade Annelie. Vidare att det är viktigt att tänka helhet och samverka, något som gäller inte minst inom Regeringskansliet. Vi har gjort förändringar och exempelvis ser regleringsbreven idag annorlunda ut än tidigare.

Laura menade att vi i mångt och mycket tillämpar dialogen. Men det är viktigt att gå vidare och också få in medborgaren i dialogen. Vi måste sträva efter medborgarnära möten, menade hon.

Såväl statssekreteraren som ordföranden i delegationen riktade uppmaningen till de närvarande att inte vänta utan göra.