Stora investeringsbehov i staten

Den statliga förvaltningen har stora investeringsbehov, inte minst när det gäller ny teknik och digitala tjänster riktade till medborgarna och övriga samhället. Tillämpningen av ny teknik i offentlig verksamhet förväntas ofta optimera resursanvändningen och bidra till effektivitet. Det är inte ovanligt att begrepp som nyttorealisering och effekthemtagning används för att indikera ambitionen att digitala investeringar ska generera besparingar.

Skälet till digitala investeringar inom statsförvaltningen är sällan minskade kostnader

Statskontoret har visat att myndigheter brottas med utmaningen att realisera nyttan med digitala investeringar. I princip alla statliga myndigheter genomför digitala investeringar och det vanligaste skälet bakom investeringarna är inte att minska kostnader utan att höja kvaliteten i verksamheten. Vi ser även att förändringar i omvärlden kan accelerera digital utveckling i förvaltningen, något vi sett under coronapandemin. En majoritet av investeringarna med digitala inslag drivs av tvingande faktorer, till exempel uppdrag från regeringen eller ny lagstiftning. Men även olika krav från EU driver på myndigheternas digitalisering. Myndigheterna investerar också för att föråldrade it-system behöver bytas ut.

Inre effekter av investeringar handlar snarare om ökad kvalitet

En vanlig intern effekt handlar om tidsvinster i handläggningen. Men en tidsvinst i handläggningen kan vara svår att hämta hem i form av en besparing. Effekten kan i stället bli att kvaliteten i handläggningen ökar eller att pressen på personalen minskar.

Statskontoret har konstaterat att digitalisering kräver både tid och investeringar och att nyttan av investeringarna kan komma först senare. Det är också en utmaning att redovisa effekter som uppstår ute i samhället eller i en annan del av förvaltningen.