Myndigheterna under regeringen
Här redogör vi för hur antalet myndigheter har förändrats över tid och hur de fördelar sig i olika verksamhetsområden. Vi redovisar även uppgifter om var myndigheterna är lokaliserade. Uppgifterna bygger på Statskontorets årliga rapport Statsförvaltningen i korthet som publiceras i juni varje år.
Myndigheter är varaktiga verksamheter med egen instruktion
Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Vår definition omfattar de statliga förvaltningsmyndigheterna, de statliga affärsverken, domstolarna och AP-fonderna.
Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.
I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.
Det finns 367 myndigheter under regeringen
Den första januari 2024 fanns det 367 myndigheter under regeringen. Det var en färre än första januari 2023.
Under 2023 tillkom två nya myndigheter och fyra myndigheter avvecklades
Regeringen inrättade en ny myndighet under 2023: Myndigheten för totalförsvarsanalys. Det är en enrådighetsmyndighet under Försvarsdepartementet. Myndigheten ska följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret ur ett systemperspektiv.
I juni 2023 aktiverade Länsstyrelsen i Hallands län en lokal värderingsnämnd, genom att tillsätta ledamöter i nämnden. Nämnden ska handlägga ärenden om ersättning enligt förfogandelagen (1976:262) och ransoneringslagen (1976:268). Det innebär att det tillkom två nya myndigheter under 2023.
Regeringen avvecklade fyra myndigheter under 2023:
- den lokala säkerhetsanläggningen vid kärntekniska anläggningen Barsebäck
- den lokala säkerhetsanläggningen vid kärntekniska anläggningen Studsvik
- Myndigheten för press, radio och tv
- Statens medieråd.
Två nya myndigheter från och med den första januari 2024
Regeringen inrättade två nya myndigheter den första januari 2024: Utbetalningsmyndigheten och Mediemyndigheten.
Utbetalningsmyndigheten är en styrelsemyndighet under Finansdepartementet. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Mediemyndigheten är en enrådighetsmyndighet under Kulturdepartementet. Myndigheten bildades genom en sammanslagning av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv. Myndigheten ska bland annat verka för yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet samt möjligheterna till mediemångfald och tillgänglighet.
Antalet myndigheter har inte förändrats mycket under de senaste tio åren
Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket (figur 1). Men mellan 2014 och 2015 är ett undantag, då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Efter det har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 364 och 374.
I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.
Myndigheterna har blivit färre men större
Myndigheterna under regeringen har blivit färre, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv är att regeringen under en period ombildade regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De ombildades då från att vara så kallade myndighetskoncerner till att bli enmyndigheter. Regeringen har också slagit ihop mindre myndigheter till större myndigheter, eller införlivat mindre myndigheter i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden
Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men det går att dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde. Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of the Functions of Government (Cofog).[1] OECD delar in offentlig verksamhet i följande tio områden:
- Allmän offentlig förvaltning
- Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
- Fritid, kultur och religion
- Försvar
- Hälso- och sjukvård
- Miljöskydd
- Näringslivsfrågor
- Samhällsskydd och rättsskipning
- Socialt skydd
- Utbildning
Flest myndigheter finns inom området Samhällsskydd och rättsskipning
Sveriges myndigheter är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden (figur 2). Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det beror framför allt på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Allmän offentlig förvaltning, Näringslivsfrågor och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.
Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att drygt 160 myndigheter enligt sin instruktion har rätt att utfärda föreskrifter. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna. Sådana myndigheter finns inom samtliga verksamhetsområden.
Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet
Drygt en tredjedel av myndigheterna finns under Justitiedepartementet. Det beror framför allt på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna så finns det flest myndigheter under Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet, det vill säga alla universitet och högskolor i Sverige utom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). SLU ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Flest statligt anställda finns i Stockholms län
Det finns flest statligt förvärvsarbetande i Stockholms län. Även i Västra Götalands, Skåne och Uppsala län är antalet statligt förvärvsarbetande förhållandevis högt. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar län (figur 3).
Ett annat sätt att undersöka den statliga närvaron är att beräkna en så kallad lokaliseringskvot. Kvoten relaterar andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det att andelen statligt förvärvsarbetande är låg i förhållande till befolkningen.
Uppsala, Gotlands och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot 2022 (figur 4). Lägst kvot har Kronobergs, Kalmar och Hallands län.
Få omlokaliseringar under de senaste åren
Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Mellan 2016 och 2019 fattade regeringen beslut om att omlokalisera hela eller delar av 19 myndigheter. Därefter har endast ett fåtal myndigheter omlokaliserat delar av sin verksamhet. Ett exempel är att Statens servicecenter under 2021 fick i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.
Flera nya servicekontor under 2022 och 2023
Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst ligga i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden. Men regeringen ändrade detta uppdrag under 2022 till att antalet kontor som ska öppna i stället ska vara minst 27.
Under 2023 öppnade Statens servicecenter nio nya servicekontor, bland annat i Eskilstuna (Skiftinge), Stockholm (Rinkeby) och Norrköping (Hageby). I slutet av 2023 bedrev myndigheten verksamhet vid nästan 140 servicekontor.