Regeringens styrning av stora myndigheter

Det kan vara utmanande för regeringen att säkerställa långsiktighet och helhetsgrepp i sin myndighetsstyrning när en myndighet är stor.

Regeringen kan välja att styra en myndighet genom en styrelse som med sin samlade kompetens får ansvar att leda myndighetens verksamhet. En styrelse stärker därmed förutsättningarna för en mer strategisk intern styrning av myndigheten. Det är vanligare att regeringen låter stora myndigheter ledas av styrelse än andra myndigheter. Under senare år har flera större myndigheter ombildats till styrelsemyndigheter.

Regeringen har vidare valt att tillsätta överdirektörer för flera av de stora myndigheterna. Vi ser i våra analyser exempel på att dessa tillsättningar stärkt den interna styrningen inom myndigheten, även om överdirektörens roll ibland skulle behöva utvecklas för att fullt ut stämma överens med regeringens intentioner när de tillsatte en överdirektör.

Svårare för regeringen att styra myndigheter med utmaningar i sin interna styrning

Regeringen styr myndigheterna huvudsakligen genom beslut om instruktion för myndigheten och det årliga regleringsbrevet där myndighetens anslag fördelas. Inom dessa ramar är myndigheterna i varierande grad fria att lösa sina uppgifter och uppdrag på bästa sätt. Det är en utgångspunkt att myndighetens ledning själv beslutar i frågor om intern styrning, organisation och resursfördelning.

Men regeringens möjligheter att få genomslag för sin styrning kan i förlängningen påverkas av de utmaningar som vi ser att stora myndigheter har i den interna styrningen. Det kan till exempel vara svårare för regeringen att styra myndigheten strategiskt. Det beror bland annat på att personalen inom stora myndigheter ofta har att hantera många och ibland motstridiga styrsignaler.

Mer omfattande löpande kontakter med stora myndigheter

Regeringen kan därför behöva ha en ordning för mer omfattande löpande kontakter med just stora myndigheter. Med en sådan ordning kan regeringen försäkra sig om läget i myndigheten inom olika områden, och därigenom få bättre förutsättningar för att få genomslag för sin styrning. Regeringen behöver samtidigt ge ett visst utrymme för myndigheterna och visa dem tillit.

Regeringen bör följa effekterna av stora förändringsarbeten

Regeringen bör också vara medveten om att förändringsarbeten i stora myndigheter ofta tar längre tid och kostar mer än planerat. Det kan därför vara lämpligt att regeringen följer effekterna av stora förändringsarbeten som myndigheterna bedriver. Ett sätt att göra det kan vara att regeringen ger myndigheten i uppdrag att redovisa resultat av olika förändringsarbeten.