Brister i planeringen en förklaring till Sydvästlänkens försening
Svenska kraftnät kunde efter drygt sex års försening ta Sydvästlänken i drift sommaren 2021. Kostnaderna för Sydvästlänken ligger cirka 250 miljoner under budget, men anläggningen har inte alla funktioner som Svenska kraftnät planerade för. Statskontorets utvärdering visar att det inte går att peka ut en enskild orsak till förseningen men konstaterar att Svenska kraftnät inte tog tillräcklig höjd för risker i planeringen av projektet.
2021-11-30
Det är framför allt arbetet med omriktarstationerna och leverantörens svårigheter att få omriktarstationerna färdigställda i tid som har försenat projektet. Statskontoret har inte utvärderat leverantörens prestation, utan fokuserar på hur Svenska kraftnät har planerat och styrt projektet. En slutsats är att Svenska kraftnät i planeringsarbetet underskattade riskerna i ett projekt där tid var en styrande faktor.
Det fanns ingen anläggning i världen som motsvarade Sydvästlänken när anläggningen planerades. Svenska kraftnät hade inte heller praktisk erfarenhet av den tekniska lösningen och det fanns få leverantörer på marknaden. Statskontoret anser att Svenska kraftnät inte tog hänsyn till dessa utmaningar i styrningen av projektet vilket kan ha bidragit till förseningarna. Svenska kraftnät prioriterade i planeringen av projektet att få anläggningen i drift snabbt.
– Svenska kraftnät står inför stora investeringar de kommande åren och möter ett stort tryck på att snabbt stärka överföringskapaciteten i elnätet. Då är det viktigt att myndigheten bland annat fortsätter arbetet med att utveckla sin roll som beställare och bli mer träffsäkra i sina investeringsprognoser, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.
Planeringen av Sydvästlänken inleddes för drygt femton år sedan. Svenska kraftnät har under tiden vuxit och utvecklats som organisation. Myndigheten har exempelvis utvecklat både sin riskhantering och projektstyrning, men kan dra viktiga lärdomar av Sydvästlänken.