Statlig satsning på lärarlöner påverkar lönebildningen
Regeringens satsning på höjda lärarlöner har gjort att över hälften av lärarna har fått högre lön, visar Statskontorets utvärdering. En satsning som i praktiken påverkat lönebildningen för lärare.
Lärarlönelyftet är ett statsbidrag för att höja lönerna till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare som infördes 2016. Satsningen ska öka läraryrkets attraktivitet och på sikt bidra till förbättrad undervisningskvalitet och kunskapsresultat i skolan.
Genom lärarlönelyftet har cirka 66 000 legitimerade lärare fått högre lön. De lärare som fått ta del av satsningen har en något sämre ordinarie löneutveckling jämfört med lärare som inte fått del av satsningen. Vi ser att lärare som har fått del av satsningen i mindre utsträckning än andra lärare väljer att lämna yrket. Vi tolkar det som tecken på att de som har fått del av satsningen uppfattar yrket som mer attraktivt.
Vår utvärdering visar att lärarlönelyftet haft effekt på lönebildningen då den påverkat lönenivån för lärare generellt. Det var inte syftet med satsningen.
– Regeringens styrning med riktade statsbidrag kan få oönskade effekter. Vi ser att konstruktionen av bidraget kan förändras och fördelas via det generella statsbidraget, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.
Satsningen når inte eleverna
Vår utvärdering visar inga tecken på att lärarlönelyftet bidragit till att förbättra undervisningskvalitet och kunskapsresultat i skolan. Satsningen har ännu inte fått direkt betydelse för eleverna.
Lärarlönelyftet behöver konstrueras så det skapar förutsättningar för att förbättra skolans kvalitet och resultat på sikt. Skolans huvudmän behöver använda lärarlönelyftet så det bidrar till utveckling av verksamheten, exempelvis genom krav och förväntningar på de som får ta del av satsningen.
2021-06-01