Förhandlingsuppdrag kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar
Statskontoret har utvärderat hur förhandlingsuppdrag som metod fungerar för att lösa stora samhällsutmaningar. Utvärderingen visar att förhandlingsmodellen har goda förutsättningar att bidra till resultat som annars skulle vara svåra att nå. Samtidigt finns det ett antal utmaningar inbyggda i modellen som regeringen behöver ta hänsyn till om den beslutar om nya förhandlingsuppdrag.
2022-06-29
Statskontorets utvärdering omfattar Stockholmsförhandlingen, Sverigeförhandlingens storstadsavtal (ej höghastighetsjärnvägen) och Större samlade exploateringar. I samtliga fall har förhandlingarna använts som metod för att samordna den statliga transportinfrastrukturplaneringen med den regionala och kommunala samhällsplaneringen.
– Förhandling som metod är lämplig när ordinarie planeringsprocesser inte mäktar med att lösa samhällsutmaningarna och där det krävs att flera olika aktörer på olika förvaltningsnivåer kraftsamlar och samordnar sig kring en gemensam målsättning. Metoden är särskilt användbar när det finns möjligheter att skapa nyttor som kan generera intäkter till medfinansiering, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.
Styrkor och svagheter med förhandlingsmodellen
Förhandling som metod skapar en förmåga att driva fram stora projekt och det går förhållandevis snabbt att komma fram till beslut. Men samtidigt kan metoden minska den demokratiska insynen och försämra beslutsunderlagen. Det finns också risk för att förhandlingarna tränger undan andra projekt och förstärker snedfördelning i den nationella medelstilldelningen för regionala och lokala infrastrukturåtgärder. De nackdelar som finns med metoden kan inte försvinna helt. Detta är något som regeringen bör vara medveten om när den överväger att tillsätta en förhandling.
Statskontoret föreslår att regeringen säkerställer att en eventuell kommande förhandling får tillräckliga förutsättningar att basera sig på gedigna underlag. Regeringen bör även se till att förhandlingarna tar tillvara relevanta myndigheters kunskap tidigt i förhandlingsprocessen och säkerställer en ändamålsenlig uppföljning under hela genomförandeperioden.
Stockholmsförhandlingen, Sverigeförhandlingens storstadsavtal och Större samlade exploateringar har resulterat i att stat, regioner och kommuner slutit avtal som omfattar cirka 325 000 bostäder, 25 kollektivtrafikobjekt (exempelvis spårväg, citybuss/BRT-lösningar), 118 cykelobjekt (exempelvis pendlingscykelbanor) och 3 statliga infrastrukturobjekt (fyrspår Uppsala–Stockholm, dubbelspår Ostkustbanan och Malmöpendeln). Den partsgemensamma uppföljningen av avtalen visar att genomförandet av åtagandena i princip går enligt plan. |