Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna?

Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 1 januari 2009. Lagen ska underlätta för kommuner att låta den enskilde välja leverantör som utför vissa tjänster inom vård och omsorgsområdet. Landsting och regioner är skyldiga att tillämpa lagen. Regeringen överväger att göra lagstiftningen obligatorisk även för kommuner men än så länge är det frivilligt för kommuner att tillämpa lagen. Hittills har de kommuner som valt att tillämpa LOV framför allt låtit hemtjänstens insatser omfattas av valfrihetssystemet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt vilken betydelse LOV har för utvecklingen av kostnader och effektivitet i kommunernas verksamheter.

Statskontoret har i denna rapport funnit att kostnaderna ökar något mer i kommuner som infört LOV. De ökade kostnaderna kan förklaras av att LOV skapar mer administration. Samtidigt ökar LOV förutsättningarna för kommunerna att ha bättre kontroll över kostnadsutvecklingen. Brukarna är, enligt mätningar med index över kundnöjdhet, mer nöjda över tid med hemtjänsten i kommuner som tillämpar LOV än i övriga kommuner. Detta kan tolkas som att hemtjänstens kvalitet ökat i dessa kommuner. Det kan också vara ett uttryck för att brukarna uppskattar själva möjligheten att välja utförare.

Det tar några år innan man kan se tydligare effekter av LOV. Statskontoret menar därför att det finns skäl att avvakta utvecklingen och erfarenheterna av att tillämpa LOV innan ytterligare regleringar övervägs. Ytterligare ett skäl till att avvakta är att allt fler kommuner hittills ändå valt att tillämpa LOV, helt i linje med regeringens ambition.