En analys av organisationsstrukturen för museimyndigheterna

Statskontoret har analyserat museimyndigheternas organisationsstruktur. Vi har analyserat resultat och lärdomar av ett urval av tidigare organisationsförändringar, för- och nackdelar med den nuvarande organisationsstrukturen, och om organisations­förändringarna har gett museimyndigheterna bättre förutsättningar att verka som fria kunskaps­institutioner.

Vi föreslår att regeringen ska ta fram tydliga mål som ger en långsiktig strategisk viljeinriktning för det statliga museiområdet. Vi bedömer att sådana långsiktiga mål skulle underlätta för regeringen att styra det statliga museiområdet och för museimyndigheterna att prioritera inom sina verksamheter.

Vår analys visar att regeringens förberedelser inför omstruktureringar inom museiområdet ofta har varit otillräckliga. Vi bedömer att detta har lett till att utmaningarna i förändringsarbetet har blivit större än de annars hade behövt vara. Vi föreslår hur regeringen bättre kan förbereda och följa upp eventuella framtida omstruktureringar.

Museimyndigheterna genomför snabbt aktiviteter i linje med regeringens syfte med förändringarna i organisationsstrukturen. I vissa fall har det försämrat måluppfyllelsen för delar av verksamheten under en period vid förändringen.

Det finns för- och nackdelar med alla organisationsstrukturer och det är svårt att hålla isär dessa från andra aspekter som kan påverka myndighetens resultat. Vi kan konstatera att det inte finns något optimalt antal museer i en myndighet.

Vi har inte kunnat se att förändringar i organisationsstrukturen påverkar museimyndigheternas förutsättningar att verka som fria kunskapsinstitutioner.

De myndigheter som har ingått i vår analys av omstruktureringar är ArkDes, Moderna museet, Statens historiska museer, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens museer för världskultur och Statens musikverk.