Administrativa kostnader i kommunsektorn. En analys av statens styrning av kommuner och regioner

Statskontoret har kartlagt och analyserat de administrativa kostnader som kommuner och regioner har till följd av statens styrning. Statskontoret bedömer vilka områden och processer som regeringen bör prioritera i sin styrning samt föreslår åtgärder som staten kan genomföra för att minska kommunsektorns kostnader.

Högst prioritet bör regeringen ge att minska antalet riktade statsbidrag och att förenkla dem. Givet att det totala bidragsbeloppet kvarstår skulle färre bidrag som är mer lika utformade minska den administrativa hanteringen betydligt för kommuner, regioner och enskilda utförare. Vi bedömer att den stora mängden riktade statsbidrag i sig orsakar onödiga administrativa merkostnader. Regeringen orsakar också administration för kommuner och regioner när de riktade statsbidragen ständigt förändras. Det följer av att allt för många bidrag är kortsiktiga och ersätts av nya bidrag med kort framförhållning. Staten ändrar också villkor och återrapporteringskrav för de statsbidrag som finns. Vi bedömer att det finns behov av en samlad informationskälla om de riktade statsbidragen, för att underlätta för kommuner och regioner att bevaka nya och förändrade bidrag.

Kommuner och regioner besvarar många enkäter och lämnar mängder av uppgifter till staten för en rad olika ändamål. Vi bedömer att regeringen bör minska och förenkla statliga rapporteringskrav gentemot kommunsektorn. Olika rapporteringskrav kan förenklas olika mycket, men vi bedömer att det behövs insatser inom detta område både på kort och något längre sikt. Den sammantagna uppgiftslämnarbördan orsakar stora administrativa kostnader för kommuner och regioner, även om varje insamling kan vara motiverad. Det uppstår onödiga merkostnader för att insamlingarna inte är tillräckligt samordnade, är bristfälligt digitaliserade, sker ofta, samt gäller detaljerade uppgifter eller totalundersökningar. Kommunerna och regionerna behöver också nästan alltid arbeta manuellt för att få fram uppgifterna.

Vi bedömer att de största administrativa kostnaderna i kommuner och regioner uppstår i form av verksamhetsnära administration, ofta till följd av statliga krav. Det rör sig ofta om dokumentation som lärare, rektorer, läkare, sjuksköterskor och socialsekreterare utför. Vi bedömer att den sammantagna dokumentationsbördan riskerar att tränga undan kärnverksamheten, även om en stor del av administrationen är nödvändig och viktig. Men vi anser att staten behöver väga kraven sammantaget mot den kärnverksamhet som de riskerar att tränga undan. I det ingår också att ta ställning till balansen mellan det professionella handlingsutrymmet för olika yrkesgrupper respektive krav som regeringen anser är nödvändiga för att säkerställa kvalitet och likvärdighet.