Rapporteringskanaler enligt visselblåsarlagen – överväganden och praktiska råd

Statskontoret har regeringens uppdrag att främja arbetet mot korruption vid de statliga förvaltningsmyndigheterna. Detta innebär bland annat att vi tar fram olika typer av stödmaterial, genomför utbildningar och seminarier och medverkar i olika sammanhang där vi kan sprida kunskap.

En viktig del i ett strukturerat arbete mot korruption och oegentligheter är att myndigheter ska ha ett sätt att ta emot och hantera misstankar. En rapporteringskanal enligt visselblåsarlagen är ett sådant sätt att ta emot och hantera misstankar. EU:s visselblåsardirektiv och visselblåsarlagen innebär nu att vissa myndigheter måste inrätta en särskild rapporteringskanal.  

Direktivet tar sikte på överträdelser av EU-rätten. Den svenska lagen går lite längre och ger även skydd för den som slår larm om missförhållanden av allmänintresse som framkommer i ett arbetsrelaterat sammanhang. Missförhållandena kan alltså handla om många olika typer av ageranden och händelser som förekommer vid myndigheterna. En rapporteringskanal som uppfyller lagens krav måste alltså hantera annat än det vi normalt räknar som korruption och oegentligheter. Men korruption och oegentligheter är i princip alltid sådana missförhållanden som är av allmänintresse. 

Statskontorets stöd ger praktiska råd och är under utveckling 

Stödet syftar till att ge praktiska råd till den myndighet som vill eller måste inrätta en rapporteringskanal. Visselblåsardirektivet och visselblåsarlagen innehåller många detaljerade regler, men även regler som ger myndigheterna stort tolkningsutrymme. Det är upp till varje myndighet, organisation och företag att själv anpassa rapporteringskanalen efter sin verksamhet och organisation. Därför bygger många av Statskontorets praktiska råd i stödet på preliminära tolkningar och antaganden som kan komma att utvecklas eller ändras då arbetssätt och vägval testas i praktiken. Beslut från Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet och domstolsprövningar kommer också i framtiden att ge mer vägledning. Därför kommer Statskontoret att uppdatera detta stöd efter hand. 

I vårt uppdrag utgår vi från regeringens breda definition av korruption, som innebär att korruption handlar om att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Ett nära besläktat och delvis överlappande begrepp är oegentligheter. Det kan definieras som oönskade beteenden eller handlingssätt hos anställda som har konsekvenser för myndighetens verksamhet eller anseende. Oavsett vilka begrepp som används så är det viktigt att förstå att det är fråga om både olagliga och olämpliga företeelser och beteenden. 

Länktips

Arbetsgivarverket: Frågor och svar om visselblåsarlagen