Kunskapslyftet för barnets rättigheter

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter. Kunskapslyftet har varit framgångsrikt i vissa avseenden. Men satsningen hade kunnat ge ännu fler relevanta resultat för barnets rättigheter om regeringen hade prioriterat stödet till kommuner och regioner högre.

Myndigheterna har ökat barns delaktighet i sina verksamheter

Flera myndigheter har nått ganska långtgående resultat av sitt arbete som påverkar barns rättigheter. Resultaten handlar inte minst om att barns delaktighet i myndigheternas verksamheter har ökat och att myndigheternas information till barn har blivit mer barnanpassad. Samtidigt återstår det för många myndigheter att visa på konkreta resultat. För att det ska kunna ske så behöver fler myndigheter tolka och tillämpa barnkonventionen i relation till de regelverk som styr just deras verksamheter.

Barnombudsmannen kunde ha verksamhetsanpassat stödet mer

Barnombudsmannens stöd har varit ändamålsenligt i flera avseenden. Det var till exempel rimligt att initialt prioritera ett generellt stöd som myndigheter, kommuner och regioner har kunnat anpassa efter just sina förutsättningar. Men i takt med att Barnombudsmannen fick färre aktörer att stödja så hade de kunnat prioritera ett verksamhetsanpassat stöd till myndigheterna högre, eftersom det ofta är lättare att ta till sig.

Länsstyrelserna har fått för korta uppdrag och för lite resurser

Länsstyrelserna har inte kunnat ge kommunerna det stöd som de behöver för att stärka tillämpningen av barnkonventionen. Det beror bland annat på att regeringen har gett länsstyrelserna för korta uppdrag och för lite resurser för att kunna ge kommuner och regioner ett tillräckligt stöd. Det beror också på att länsstyrelsernas nationella samordning inte har samordnat länsstyrelsernas stöd till kommunerna i tillräckligt hög grad. Regeringen hade också kunnat ge länsstyrelserna mer vägledning i hur de skulle prioritera stödet, genom att peka ut en tydligare inriktning för kunskapslyftet. På så vis hade länsstyrelsernas stöd kunnat bli mer strategiskt.

Störst behov av kunskapsstöd i kommunerna

Myndigheter, kommuner och regioner har alla ett fortsatt behov av kunskapsstöd för att kunna stärka tillämpningen av barnets rättigheter. Men behovet är störst i kommunerna. Kommunerna behöver ett mer verksamhetsanpassat, samordnat och tillgängligt stöd i barnrättsarbetet. Mot denna bakgrund bedömer vi att regeringen bör fokusera främst på kommunerna när den utformar ett fortsatt kunskapsstöd i frågor som rör barns rättigheter.

Förslag till regeringen

Statskontoret lämnar följande förslag till regeringen:

• Ta fram en handlingsplan för barnrättsarbetet i myndigheter, kommuner och regioner.
• Ge strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att tillhandahålla stöd till kommuner och regioner i tillämpningen av barnkonventionen.
• Ge länsstyrelserna i uppdrag att sprida och förankra stödet bland kommuner och regioner.
• Ge länsstyrelsen i Dalarna ett fortsatt nationellt samordningsuppdrag.
• Ge Statistiska Centralbyrån i uppdrag att samla och samordna statistik över barns levnadsvillkor samt att tillhandahålla stöd i hur statistiken kan tolkas och användas.
• Ge Barnombudsmannen i uppdrag att samla in och samordna relevant stödmaterial.
• Ge Barnombudsmannen ett fortsatt uppdrag att samla in rättspraxis och analysera myndigheternas resultat.

Om kunskapslyftet

Kunskapslyftet initierades 2017, i syfte att stärka offentliga aktörers kunskaper om barnets rättigheter och på så vis förbättra deras möjligheter att tillämpa barnkonventionen i verksamheterna.