Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2023 – Antal, omfattning och innehåll

Sammanfattning

Statskontoret ska enligt sin instruktion redogöra för utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner. I denna rapport redogör vi för styrningen med statsbidrag under 2023 och gör jämförelser med tidigare år.

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut 268 miljarder kronor till kommunsektorn under 2023. Det är mindre än vad staten betalade ut 2022, och det beror till stor del på att staten under 2023 har betalat ut mindre medel som har att göra med coronapandemin än vad staten gjorde föregående år. Till kommunerna har staten betalat ut drygt 163 miljarder kronor i statsbidrag under 2023, vilket är något mindre än vad som betalades ut 2022. Ungefär 114 miljarder av dessa är generella bidrag, 42 miljarder riktade statsbidrag och 7 miljarder kostnadsersättningar. Till regionerna har staten betalat ut ungefär 105 miljarder kronor i statsbidrag under 2023. Av dessa är ungefär 44 miljarder generella statsbidrag, 21 miljarder riktade statsbidrag samt 40 miljarder kostnadsersättningar.

Statskontoret har identifierat och bedömt att det under 2023 fanns 167 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar till kommunsektorn. Summan av de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna är den lägsta sedan 2018. De flesta bidragen finns inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Det finns fler riktade statsbidrag till kommuner än till regioner, 133 respektive 84. Något fler kostnadsersättningar riktar sig till kommunerna än till regionerna, 15 respektive 13. Det finns riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som både kommuner och regioner kan ta del av.

Under 2023 har regeringen infört 11 nya statsbidrag. Antalet nya statsbidrag under 2023 är färre än antalet nya statsbidrag 2022 respektive 2021. Två exempel på nya bidrag är statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd på 375 miljoner kronor och statsbidrag för inköp av vissa läromedel (2023:86) på 685 miljoner kronor. Samtidigt har 26 statsbidrag upphört och 36 bidrag har förändrats väsentligt. Flest nya statsbidrag har tillkommit inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Samtidigt har också flest statsbidrag upphört inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg.

Inledning

Statskontoret ska enligt sin instruktion redogöra för utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner.^[1] I denna rapport redogör vi för styrningen med statsbidrag under 2023 och gör jämförelser med tidigare år. Syftet med Statskontorets kartläggning är att den ska fungera som ett underlag för regeringen för att den ska kunna följa hur statens styrning av kommuner och regioner förändras.

Statskontorets redovisning är från och med 2023 avgränsad till styrningen med statsbidrag

Statskontoret har varje år sedan 2017 på regeringens uppdrag översiktligt redovisat och analyserat hur statens styrning av kommunsektorn förändras.^[2] Med vissa förändringar mellan åren har dessa redovisningar omfattat samma styrmedel, exempelvis lagar och förordningar, statsbidrag och överenskommelser, nationella samordnare och inriktningsdokument.

Från och med 2023 kommer Statskontorets redovisning bara omfatta statens styrning genom statsbidrag. Statskontoret genomför redovisningen inom ramen för vår instruktionsenliga uppgift att redogöra för utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner. Vi fortsätter att publicera den förteckning över samtliga statsbidrag till kommunsektorn som vi gjort tidigare år. Förteckningen innehåller bland annat

• uppgifter om hur mycket medel som staten betalat ut till kommunsektorn inom ramen för respektive statsbidrag,
• vilket som är det sista året som respektive statsbidrag betalas ut, och
• en fördelningsnyckel som beskriver hur respektive bidrag ska fördelas.

Förteckningen redovisas i bilaga 3.

Genomförande

Vi använder fem indikatorer för att redovisa hur statens styrning av kommuner och regioner med statsbidrag har förändrats (tabell 1). I bilaga 1 beskriver vi våra metodval och avgränsningar mer utförligt.

Tabell 1. Indikatorer och metodval för redovisning av statsbidrag.

*För denna indikator redovisar vi utvecklingen under 2022 eftersom det inte kommer finnas tillgängliga uppgifter för 2023.

Förteckningen över samtliga statsbidrag uppdaterar vi på liknande sätt som tidigare år, genom att lägga till nya statsbidrag som vi har identifierat, ta bort statsbidrag som har upphört, och uppdatera uppgifterna om de statsbidrag som finns kvar sedan tidigare år. Vi hämtar uppgifter om hur mycket medel som staten har betalat ut inom ramen för respektive bidrag dels från Ekonomistyrningsverkets (ESV) uppgifter om hur mycket medel som har betalats ut till kommunsektorn under 2023, dels genom kompletterande information från myndigheter som betalar ut bidrag. Förutom när det gäller andelen av kommunernas och regionernas intäkter som utgörs av statsbidrag, som avser år 2022, gäller sifforna för 2023.

Projektgrupp och kvalitetssäkring

Rapporten har arbetats fram av en projektgrupp som har bestått av Carl-Fredrik Olsson och Miriam Öfverberg. Lovisa Boström har varit projektledare och Marcus Koch intern referensperson. Rapporten har kvalitetssäkrats enligt Statskontorets interna processer.

Rapportens disposition

I kapitel 2 presenterar vi aggregerade uppgifter om statens styrning med statsbidrag under 2023. Vi redogör bland annat för nivån av de utbetalade statsbidragen till kommunsektorn och utbetalda statsbidrag till kommunerna och regionerna per kategori av statsbidrag under 2023.

I kapitel 3 redovisar vi det totala antalet statsbidrag för 2023. Vi redovisar även antalet nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag under 2023 jämfört med tidigare år.

I rapportens bilagor finns en beskrivning av de metoder vi använt, tabeller med uppgifter om bland annat samtliga nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag, samt en förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn under 2023.

Statens utbetalningar av statsbidrag

I detta kapitel redovisar vi ett antal aggregerade uppgifter om styrningen med statsbidrag under 2023. Vi redogör bland annat för nivån på utbetalda statsbidrag till kommunsektorn och andelen av statsbudgeten som utgjordes av statsbidrag under 2023.

Sammanfattande iakttgelser

• Staten har betalat ut 268 miljarder kronor till kommunsektorn under 2023. Det är mindre än vad staten betalade ut 2022, och det beror till stor del på att staten under 2023 har betalat ut mindre medel som har att göra med coronapandemin än vad staten gjorde föregående år.
• Vår kartlägging visar att staten har betalat ut drygt 163 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna under 2023. Det är något mindre än vad som betalades ut 2022. Ungefär 114 miljarder av dessa är generella bidrag, 42 miljarder riktade statsbidrag och 7 miljarder kostnadsersättningar.
• Staten har betalat ut ungefär 105 miljarder kronor i statsbidrag till regionerna under 2023. Av dessa är ungefär 44 miljarder generella statsbidrag, 21 miljarder riktade statsbidrag samt 40 miljarder kostnadsersättningar.
• De generella och riktade statsbidragen samt kostnadsersättningarna är tillsammans den näst största inkomstkällan för kommuner och regioner. Den största inkomstkällan är kommunalskatten, som står för ungefär två tredjedelar av intäkterna.

Vi har kartlagt tre olika typer av statsbidrag

Staten ger generella statsbidrag till kommunsektorn framför allt via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Staten tillför också riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn. Vi har använt oss av följande definitioner av de olika typerna av bidrag:

Generella statsbidrag får kommunerna och regionerna själva bestämma över när det gäller vilka insatser och verksamheter som de ska använda pengarna till. Staten har då inga krav på hur kommunerna eller regionerna använder bidragen eller på någon viss prestation. Generella statsbidrag syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. Dessa bidrag är framför allt medel som staten betalar ut och fördelar genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Riktade statsbidrag är frivilliga för kommuner och regioner att ansöka om eller ta emot. Om de tar del av medlen måste de använda dem till en viss insats eller ett visst ändamål. De riktade statsbidragen har olika syften, men generellt ska de stödja bestämda kommunala eller regionala verksamheter.

Kostnadsersättningar är ersättningar för specifika kostnader som kommuner eller regioner har på grund av att staten har beslutat att kommunerna eller regionerna är skyldiga att utföra eller tillhandahålla något, till exempel en viss tjänst. Men till skillnad från de riktade statsbidragen är kommunerna och regionerna skyldiga att utföra detta, oavsett om de får någon ersättning för det eller inte.

Mindre medel till kommunsektorn 2023 än under 2022

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut drygt 268 miljarder kronor till kommunsektorn under 2023.^[3] Staten har betalat ut mindre medel till kommunsektorn 2023 än under 2022. Det beror till stor del på att staten under 2023 har betalat ut mindre medel som har att göra med coronapandemin än vad staten gjorde föregående år.^[4] Samtidigt som staten har betalat ut mindre medel än 2022 ligger nivån för 2023 fortfarande på en högre nivå än innan pandemin.

Figur 1. Utbetalda statsbidrag till kommunsektorn 2010–2023 (miljarder kronor).

Anmärkning: Figuren gäller alla typer av statsbidrag till kommuner och regioner. I statsbidragen ingår inga medel som staten betalar ut direkt till fristående huvudmän eller andra privata utförare. Utbetalningarna under ett visst år kan också gälla bidrag för andra år.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut lite mindre än 64 miljarder kronor i riktade statsbidrag till kommunsektorn under 2023. Det är ungefär 15 miljarder mindre än vad staten betalade ut i riktade statsbidrag under 2022. Minskningen beror till stor del på att flera av de bidrag som regeringen tidigare inrättat eller utökat på grund av covid 19-pandemin i år har minskat i omfattning eller upphört. Exempelvis har det riktade statsbidraget regioner fick för att genomföra nationell testning och smittspårning för covid-19 upphört under 2023.

I ett längre perspektiv har de utbetalade medlen i riktade statsbidrag ökat. Staten har till exempel betalat ut mer än tre gånger så mycket medel i riktade statsbidrag till kommunsektorn 2023 jämfört med 2015.

Staten har betalat ut ungefär lika mycket medel i generella bidrag till kommunsektorn under 2023 som under 2022. De generella bidragen har ökat från knappt 157 miljarder kronor 2022 till knappt 158 miljarder kronor 2023. Staten har betalat ut lite mindre än 47 miljarder kronor i kostnadsersättningar under 2023. Det är 3 miljarder mindre än vad staten betalade ut i kostnadsersättningar under 2022.

Under 2023 har staten även betalat ut drygt 4 miljarder kronor i bidrag till kommunala bolag samt lite mindre än 2 miljarder kronor i bidrag till organisationer som är nära knutna till kommuner, till exempel SKR.

Statsbidrag till kommunsektorn står för drygt en femtedel av statsbudgetens totala utgifter

Statsbidragen till kommuner och regioner står för lite mer än en femtedel av statsbudgetens totala utgifter 2023. Andelen är knappt 2 procentenheter mindre än den var under 2022. Men andelen av statens utgifter som utgörs av statsbidrag till kommuner och regioner är större 2023 än under åren 2010–2017.

Figur 2. Andel av statsbudgetens totala utgifter som utgjordes av statsbidrag till kommuner och regioner 2010–2023.

Anmärkning: Figuren gäller alla typer av statsbidrag till kommuner och regioner. I statsbidragen ingår även utbetalda medel till kommunala bolag samt till ideella föreningar och organisationer som är nära knutna till kommuner, det vill säga organisationer där kommunen finansierar och fastställer verksamheten (till exempel SKR). Däremot ingår inga medel som staten betalar ut direkt till fristående huvudmän och andra privata utförare. Med statsbudgetens totala utgifter menar vi utgifterna inom utgiftsområde 1 till 27. Vi har inte tagit med kassamässiga korrigeringar, myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret eller utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt uppgifter från ESV om utfallet för statens budget.

Staten har betalat ut drygt 163 miljarder kronor till kommunerna under 2023

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut drygt 163 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna under 2023. Den största delen av de medel som staten har betalat ut till kommunerna under 2023 är generella bidrag – drygt 114 miljarder kronor. Staten har också betalat ut lite mer än 7 miljarder kronor i kostnadsersättningar och lite mer än 42 miljarder kronor i riktade statsbidrag.

Figur 3. Utbetalda statsbidrag till kommuner 2015–2023 per kategori av statsbidrag
(miljarder kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna under ett visst år kan gälla bidrag för andra år. I bilaga 1 redovisar vi vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som vi baserar summan av respektive kategori av statsbidrag på. Bland de riktade statsbidragen ingår omkring tio bidrag som staten betalar ut till kommuner i egenskap av arbetsgivare. Dessa skiljer sig något från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Staten har betalat ut något mer i generella bidrag till kommuner under 2023 än under 2022. Däremot har staten betalat ut mindre i kostnadsersättningar till kommuner under 2023 än under 2022. En anledning till att kostnadsersättningarna har minskat är att staten har betalat ut betydligt mindre i ersättning för höga sjuklönekostnader till kommuner under 2023 än under 2022. En annan anledning är att det tillfälliga stöd som staten betalade ut till kommuner under 2022 med anledning av kriget i Ukraina upphörde under 2023.

Staten har betalat ut mindre medel i riktade statsbidrag till kommuner under 2023 än under 2022. En anledning till att de riktade statsbidragen har minskat är att flera bidrag som staten tidigare inrättat med anledning av coronapandemin har minskat i omfattning i år eller helt upphört. Till exempel upphörde under 2023 det riktade statsbidraget skolmiljarden. Men staten har betalat ut mer medel i riktade statsbidrag till kommuner under 2023 än åren före 2021.

Majoriteten av de riktade statsbidragen till kommunerna, 88 procent, har betalats ut inom följande tre utgiftsområden:

• utbildning och universitetsforskning (52 procent)
• hälso- och sjukvård och social omsorg (26 procent)
• arbetsmarknad och arbetsliv (10 procent).

Staten har betalat ut nästan 105 miljarder till regionerna under 2023

Vår kartläggning visar att staten har betalat ut lite mindre än 105 miljarder kronor i statsbidrag till regionerna under 2023. Av dessa är ungefär 44 miljarder generella statsbidrag, 40 miljarder kostnadsersättningar samt 21 miljarder riktade statsbidrag.

Figur 4. Utbetalda statsbidrag till regioner 2015–2023 per kategori av statsbidrag
(miljarder kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna under ett visst år kan gälla bidrag för andra år. I bilaga 1 redovisar vi vilka anslag och utgiftsområden i statens budget som vi baserar summan av respektive kategori av statsbidrag på. Bland de riktade statsbidragen ingår omkring tio bidrag som staten betalar ut till regioner i egenskap av arbetsgivare. Dessa skiljer sig något från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp.

Källa: Uppgifter från ESV:s realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar samt egna beräkningar.

Staten har betalat ut mindre medel till regioner under 2023 än den gjorde under åren 2020, 2021 respektive 2022. Men jämfört med åren före det har staten betalat ut mer medel under 2023. En stor anledning till att staten har betalat ut mindre medel 2023 än 2022 är att de riktade statsbidragen som staten betalar ut med anledning av coronapandemin har minskat eller upphört i år. Ett exempel är att staten under 2023 har betalat ut mindre medel för vaccinering mot covid-19 än under 2022. Vidare har det riktade statsbidraget till regioner för att hantera kostnader för covid-19-relaterad vård och uppskjuten vård upphört under 2023.

Staten har betalat ut ungefär lika mycket medel i generella bidrag och kostnadsersättningar till regionerna under 2023 som under 2022.

Staten har betalat ut den största delen av både de riktade statsbidragen (85 procent) och kostnadsersättningarna (87 procent) till regionerna inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg. Kostnadsersättningarna till regionerna är till största delen bidrag för läkemedelsförmånerna.

Statsbidragen är en viktig inkomstkälla för kommuner och regioner

De generella och riktade statsbidragen samt kostnadsersättningarna är tillsammans den näst största inkomstkällan för kommuner och regioner. Den största inkomstkällan är kommunalskatten, som står för ungefär två tredjedelar av intäkterna. Kommunerna finansierar även en del verksamheter via avgifter. Vi har bara uppgifter för 2022 när det gäller statsbidragen som andel av kommunernas och regionernas intäkter.

Under 2022 utgjorde statsbidragen lite mindre än en femtedel av kommunernas intäkter och knappt en fjärdedel av regionernas intäkter.^[5] Under 2020 stod statsbidragen för en större del av kommunernas och regionernas intäkter än tidigare. Ökningen berodde i huvudsak på coronapandemin. Under 2021 låg andelen kvar på samma nivå för regionerna, medan den minskade något för kommunerna. År 2022 minskade även statsbidragens andel av intäkterna för regionerna, samtidigt som deras andel för kommunerna också fortsatte att minska.

Figur 5. Andel av kommunernas och regionernas intäkter som utgörs av statsbidrag
2015–2022.

Anmärkning: I figuren ingår inte momsersättningen eller extraordinära intäkter. Den kommunala fastighetsavgiften räknas inte som ett statsbidrag till kommunerna.

Källa: SCB Räkenskapssammandraget 2015–2022 och egna beräkningar.

Antal statsbidrag till kommunsektorn

I detta kapitel redovisar vi det totala antalet statsbidrag under 2023. Vi redovisar även antalet nya statsbidrag, statsbidrag som upphört och de som väsentligt förändrades under 2023 jämfört med tidigare år. Det är frivilligt för kommuner och regioner att ansöka om riktade statsbidrag. Men trots det har denna styrning i praktiken en stark styreffekt jämfört med andra styrmedel.^[6]

Sammanfattande iakttagelser

• Vi har identifierat och bedömt att det under 2023 fanns 167 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättninar till kommunsektorn. Det är totalt färre statsbidrag än tidigare år. De flesta bidragen finns inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning.
• Vår kartläggning visar att totalt 11 nya statsbidrag har tillkommit under 2023. Samtidigt har 26 statsbidrag upphört och 36 bidrag har förändrats väsentligt.
• Flest nya statsbidrag har tillkommit inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Däremot har också flest statsbidrag upphört inom området hälso- och sjukvård och social omsorg.

Totalt 167 riktade statsbidrag till kommunsektorn

Vår kartläggning visar att det under 2023 fanns 167 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar som går till kommuner eller regioner. Både antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar har minskat från föregående år, och summan av de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna är den lägsta sedan 2018.

Tabell 2. Antal riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommuner och regioner
2018–2023.

Anmärkning: När flera bidrag eller kostnadsersättningar lyder under samma förordning eller annan form av reglering räknar vi det som ett riktat statsbidrag eller en kostnadsersättning. Under 2020 års kartläggning gjordes vissa justeringar som även påverkade uppgifterna om antal bidrag tidigare år. Uppgifterna om antalet bidrag i denna tabell överensstämmer därför inte helt med våra publikationer för åren 2018 och 2019. Under 2022 års kartläggning identifierade vi ett riktat statsbidrag som kom 2021, men som inte fanns med i vår förteckning för 2021. Det innebär att antalet riktade statsbidrag 2021 i den här tabellen inte helt stämmer överens med vår publikation för 2021. Se bilaga 1 för en närmare beskrivning.

Källa: Statskontoret utifrån flera grundkällor och egna beräkningar. Se bilaga 2.

Det finns fortfarande flest statsbidrag inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning

De riktade statsbidragen förekommer inom 18 av de 27 utgiftsområdena. Men de flesta statsbidrag finns inom ett fåtal områden. Ungefär 100 av statsbidragen finns inom de två utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Det finns även relativt många riktade statsbidrag inom utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård, 16 stycken.

Inom utgiftsområdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning har det totala antalet riktade statsbidrag minskat något. Även inom utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård har antalet minskat något. Kostnadsersättningarna finns inom åtta utgiftsområden. Även bland dessa bidrag finns det flest inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning.

De flesta av de riktade statsbidragen går till kommuner

Det finns 133 riktade statsbidrag som kommuner kan ta del av respektive 84 riktade statsbidrag som regioner kan ta del av. Men 50 av dessa kan både kommuner och regioner ta del, varför antalet tillsammans blir högre än det totala antalet riktade statsbidrag (167). Samma gäller för kostnadsersättningarna, där något fler riktar sig till kommuner än till regioner, 15 respektive 13. Både kommuner och regioner kan ta del av 5 av kostnadsersättningarna.

Lite mindre än en femtedel av det totala antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar är sådana som bara ett förutbestämt antal kommuner eller regioner kan ta del av. Flera av dessa bidrag går till enstaka kommuner eller regioner. Ett sådant exempel är ett statsbidrag som betalas ut till Region Västerbotten och som går till Kunskapsnätverket för samers hälsa.

Statsbidragen varierar mycket i omfattning

Det är stor skillnad när det gäller hur mycket medel de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna omfattar. De minsta omfattar mindre än 10 miljoner kronor medan de största omfattar miljardbelopp.

Vår kartläggning visar att 78 av de 190 bidragen har en bidragsram på 100 miljoner kronor eller mindre. Knappt en femtedel av bidragen omfattar 30 miljoner kronor eller mindre.

Bland de bidrag där vi har kunnat identifiera exakt hur mycket medel bidraget omfattar finns det 30 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som omfattar en miljard kronor eller mer. Det är något färre än under 2022, när det var 34 bidrag som omfattade en miljard kronor eller mer. Flera av de bidrag som omfattar en miljard kronor eller mer finns inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning och universitetsforskning. Staten satsar till exempel mycket pengar på insatser för att öka kunskapsutvecklingen inom skolan och för höjda löner till lärare. På området hälso- och sjukvård och social omsorg handlar bidragen till exempel om satsningar för att uppnå en god och nära vård i omsorgen av äldre och om satsningar för att utveckla och förbättra förlossnings- och mödravården.

De riktade bidragen har olika användningsområden

De riktade statsbidragen har många olika syften. Vissa bidrag har breda användningsområden, medan andra bidrag har en snävare inriktning. Det är också vanligt att bidragen har flera olika användningsområden.

Vi ser inga tydliga skillnader när det gäller vad bidragen ska användas till under 2023 jämfört med tidigare år. Det vanligaste användningsområdet för riktade statsbidrag fortsätter att vara att förstärka kapaciteten eller utveckla arbetssätten i en viss verksamhet. Vi uppskattar att drygt en tredjedel av de riktade statsbidragen får användas helt eller delvis i det syftet. Det gäller till exempel statsbidraget för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen.

Det är även vanligt med bidrag som ska användas till att investera i eller köpa in olika typer av materiella resurser, till exempel lokaler, utrustning, maskiner eller läromedel. För knappt en femtedel av de riktade statsbidragen får hela eller delar av bidraget användas till det. Statsbidraget (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler är ett sådant exempel.

Vi bedömer att ungefär 15 riktade statsbidrag får användas för att förbättra bemanningen i verksamheter som kommuner eller regioner ansvarar för. Det gäller till exempel ett prestationsbaserat statsbidrag till kommuner för att utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Ungefär lika många statsbidrag får användas för att kompetensutveckla personal. Vi har också identifierat två bidrag som får användas till lönesatsningar.

Det finns även flera andra användningsområden för statsbidrag. Det handlar exempelvis om bidrag som får användas för att tillhandahålla en tjänst eller service åt en specifik målgrupp, och bidrag som ska gå till forskning och olika former av kunskapscentrum.

Flera bidrag ställer krav på medfinansiering eller samverkan

För ungefär en fjärdedel av de riktade statsbidragen och kostnadsersättningarna har vi identifierat särskilda villkor som är kopplade till bidraget. Vi kartlägger dels om statsbidragen ställer krav på medfinansiering, det vill säga att den som söker bidraget ska finansiera delar av det som bidraget ska användas till. Vi kartlägger även om statsbidragen ställer krav på att den som får bidraget ska samverka med andra aktörer, till exempel andra kommuner eller regioner. Det är ovanligt att regeringen ställer krav på både medfinansiering och samverkan i ett och samma bidrag.

Vi har identifierat 31 riktade statsbidrag som ställer krav på medfinansiering. Flera av dessa bidrag finns inom områdena utbildning och universitetsforskning samt allmän miljö- och naturvård. Ett exempel är statsbidraget (2019:551) för anställning av lärarassistenter. Bidraget täcker som mest 50 procent av skolhuvudmannens kostnader för lärarassistenterna.

Vi har identifierat 15 riktade statsbidrag och kostnadsersättningar under 2023 som ställer krav på samverkan. Statsbidrag som ställer krav på samverkan finns framför allt inom utbildningsområdet. Ett exempel är statsbidraget (2017:1303) för lärcentrum. Statsbidraget får ges till kommuner som i samverkan med andra kommuner genomför insatser för att etablera nya eller utveckla redan befintliga lärcentrum.

Fler bidrag har upphört än tillkommit under 2023

Vi har identifierat 11 nya riktade statsbidrag under 2023. Vi har också identifierat att 26 statsbidrag har upphört under 2023, samt att 36 statsbidrag har förändrats väsentligt. I bilaga 2 redovisar vi vilka statsbidrag som är nya, vilka som har upphört, och vilka som har förändrats väsentligt under 2023.

Sedan Statskontoret började kartlägga statens styrning av kommunsektorn 2017 har flera statsbidrag tillkommit, upphört eller förändrats varje år. Antalet nya statsbidrag under 2023 är färre än antalet nya statsbidrag 2022 respektive 2021.

Under 2023 tillkom elva nya riktade statsbidrag

Vår kartläggning visar att regeringen har infört elva nya riktade statsbidrag under 2023. De flesta av de nya bidragen har tillkommit inom utgiftsområdet hälso- och sjukvård och social omsorg. Regeringen har avsatt totalt 770 miljoner kronor för dessa bidrag under året. Några exempel på de nya bidragen inom vård och omsorg är:

• 375 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommuner och regioner för förstärkt föräldraskapsstöd
• 145 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommunerna för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer genom så kallade hälsosamtal
• knappt 96 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommunernas arbete med att stärka det civila försvaret inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Dessutom har regeringen under 2023 infört ett antal nya riktade statsbidrag inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. För dessa har regeringen avsatt över 1,2 miljarder kronor under året. Även om regeringen under 2023 har infört flest nya statsbidrag inom området hälso- och sjukvård och social omsorg så har den alltså avsatt mer medel för de nya bidragen inom utbildning och universitetsforskning än för de nya bidragen inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Några exempel på de nya bidragen inom området för utbildning och universitetsforskning är:

• 685 miljoner kronor för ett statsbidrag till huvudmän för inköp av vissa läromedel
• drygt 385 miljoner kronor för ett statsbidrag till huvudmän för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan
• 100 miljoner kronor för ett statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare.^[7]

Därutöver har regeringen infört ett nytt riktat statsbidrag till utgiftsområdet för rättsväsendet. Det handlar om 26 miljoner kronor för ett statsbidrag till kommuner för brottsförebyggande åtgärder.

Under 2023 upphörde 26 statsbidrag

Vår kartläggning visar att totalt 26 statsbidrag har upphört under 2023. Av dessa är 22 riktade statsbidrag. Majoriteten av de riktade statsbidragen som har upphört finns inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Utöver detta har även fyra bidrag upphört inom utgiftsområde allmän miljö och naturvård, och två inom utgiftsområde utbildning och universitetsforskning. Några exempel på riktade statsbidrag som har upphört är:

• medel till regionerna för covid-19-relaterad vård och uppskjuten vård
• skolmiljarden,
• stöd för gröna och trygga samhällen.

Dessutom har tre kostnadsersättningar inom utgiftsområdena rikets styrelse, migration respektive hälso- och sjukvård och social omsorg upphört under 2023. De kostnadsersättningar som upphört är:

• statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2022 års val
• tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina,
• medel till kommuner och regioner för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Därutöver har ett generellt statsbidrag upphört under 2023, om tillfälligt stöd för att kompensera kommuner och regioner för ökade kostnader för finansiering, till följd av riskskatten.

Upphörda bidrag som har ersatts av nya liknande

Sedan Statskontoret började kartlägga statens styrning av kommunsektorn 2017 har flera statsbidrag tillkommit, upphört eller förändrats varje år. Vissa statsbidrag upphör och återkommer senare i liknande form.^[8] Till exempel upphörde år 2023 ett riktat statsbidrag till kommunerna för att motverka ensamhet bland äldre och för att öka kvaliteten i vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Samtidigt inrättade regeringen ett nytt riktat statsbidrag till kommunerna för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer genom så kallade hälsosamtal, och ett nytt riktat statsbidrag till kommuner för projekt med samma syfte.

Under 2023 har 36 statsbidrag förändrats väsentligt

Vår kartläggning visar att 36 statsbidrag har förändrats väsentligt under 2023. Regeringen har framför allt förändrat bidrag inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg respektive utbildning och universitetsforskning.

Vi har identifierat 18 statsbidrag som har minskat väsentligt i omfattning under 2023. Sex av dessa finns inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg respektive utbildning och universitetsforskning. Regeringen har till exempel minskat bidragsramen för statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid (2014:144)

Av de förändringar som vi har identifierat handlar 14 stycken om att regeringen har ökat bidragsramen väsentligt.^[9] Regeringen har ökat bidragsramen för bidrag inom flera olika områden. Några exempel på bidrag som har ökat mycket i omfattning är statsbidrag till regioner för att öka antalet vårdplatser, statsbidrag för åtgärder för att höja kvaliteten inom förskolan (2021:848) och statligt stöd för produktion av viss biogas (2022:225).

Därutöver visar vår kartläggning att regleringarna har förändrats för sju riktade statsbidrag under 2023. Att regleringen för bidraget förändras väsentligt kan till exempel innebära att kommunerna eller regionerna nu får använda bidraget till nya verksamheter eller målgrupper, eller att regeringen har förändrat villkoren för hur kommunerna eller regionerna ska redovisa hur de har använt bidraget. Flest sådana förändringar har skett inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg samt inom utbildning och universitetsforskning. Därutöver har regleringarna förändrats för riktade statsbidrag inom utgiftsområdena jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, arbetsmarknad- och arbetsliv, samt allmän miljö- och naturvård.

Ett exempel på en sådan förändring gäller statsbidrag för undervisning under skollov (2014:47). Förändringen innebär bland annat att skolhuvudmän från och med mars 2023 kan söka bidraget för elever i fler årskurser i grundskolan, specialskolan respektive sameskolan än tidigare.^[10]

Under 2023 har regeringen också slagit samman fem riktade statsbidrag på utbildningsområdet till ett nytt statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare (2023:144).

Referenser

Statskontoret (2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting– en analys.

Statskontoret (2022). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2021.

Statskontoret (2023). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2022.

Bilaga 1

Metodbeskrivning

Redovisning av statsbidrag till kommuner och regioner

Vi redovisar omfattningen och nivån på generella bidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Vi redovisar också flera uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommuner och regioner: storlek, fördelning efter utgiftsområde, eventuellt slutår, typ av fördelningsnyckel, utbetalda medel på aggregerad nivå och för enskilda bidrag samt användningsområden för de riktade statsbidragen och eventuella villkor kopplade till dessa bidrag. Vi har använt flera källor för att kartlägga detta.

Uppgifter från ESV över nivåerna

Vi redovisar nivån på utbetalda statsbidrag utifrån uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV) över medel från staten till kommuner och regioner (transfereringar) för såväl konsumtion som investeringar.

Anslagen i statens budget har grupperats till olika kategorier av statsbidrag

De uppgifter som vi har fått från ESV är fördelade på olika anslag inom olika utgiftsområden i statens budget. Vi har grupperat de utbetalda medlen till tre olika kategorier av statsbidrag, utifrån de olika anslagen och utgiftsområdena. Dessa tre kategorier är generella statsbidrag, kostnadsersättningar och riktade statsbidrag.

Generella statsbidrag får kommunerna och regionerna själva bestämma över, alltså vad de ska använda pengarna till. Riktade statsbidrag är i stället öronmärkta för vissa insatser eller en viss verksamhet. Det är frivilligt för kommunerna och regionerna att ansöka om eller ta del av de riktade statsbidragen. Kostnadsersättningar kan räknas som riktade medel eftersom ersättningarna är till för vissa insatser eller en viss verksamhet. Men till skillnad från de riktade statsbidragen är kommunerna och regionerna skyldiga att utföra eller tillhandahålla det som kostnadsersättningarna är till för, oavsett om de får någon ersättning eller inte.

Nedan redovisar vi vilka anslag som ingår i respektive kategori.

Generella statsbidrag: Alla anslag utom ett inom utgiftsområde 25 (Allmänna bidrag till kommuner).^[11] Denna kategori utgörs framför allt av medel som betalas ut och fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet (anslag 1:1).

Kostnadsersättningar:

• anslaget Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1
  (Rikets styrelse)
• anslagen Ersättning för räddningstjänst m.m. och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom utgiftsområde 6 (Försvar och samhällets krisberedskap)
• anslaget Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 (Migration)
• anslagen Tandvårdsförmåner^[12] (för statligt tandvårdsstöd, anslagspost 001), Bidrag för läkemedelsförmånerna, Sjukvård i internationella förhållanden, Statens institutionsstyrelse (för subvention av LVU-placeringar m.m., anslagspost 003) och Bidrag till utveckling av social arbete m.m. (för subventionering av familjehemsplaceringar, anslagspost 001) inom utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg)
• anslagen Bidrag för sjukskrivningsprocessen (för försäkringsmedicinska utredningar, anslagspost 009) och Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning)
• anslagen Etableringsåtgärder (för flyktingguider och familjekontakter, anslagspost 004) och Kommunersättningar vid flyktingmottagande (exklusive medlen för bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande, anslagspost 002) inom utgiftsområde 13 (Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering)
• anslagen Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. (för skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd, anslagspost 002^[13] och 003) och Ersättningar för klinisk utbildning och forskning inom utgiftsområde 16 (Utbildning och universitetsforskning)
• anslaget Regionala utvecklingsåtgärder (för finansiering av regionernas förvaltningskostnader för uppgifter om regionalt utvecklingsansvar, anslagspost 025), inom utgiftsområden 19 (Regional utveckling)
• anslaget Ersättning avseende icke statliga flygplatser (för beredskapsflygplatser, anslagspost 003) inom utgiftsområde 22 (Kommunikationer).^[14]

Riktade statsbidrag: Alla andra anslag i statens budget som vi inte nämner under generella statsbidrag respektive kostnadsersättningar ingår i summan av de riktade statsbidragen.

Statsbudgetens totala utgifter

I rapporten jämför vi också de utbetalda statsbidragen till kommunerna och regionerna med statsbudgetens totala utgifter, alltså summan av utgiftsområdena 1–27. Uppgifter över statsbudgetens totala utgifter har vi fått från ESV. Vi har inte tagit med några andra utgifter eftersom vi bara vill ta med utgifter som bygger på att regeringen har fördelat vad statens budget ska användas till inom och mellan utgiftsområdena.

Uppgifter från SCB över nivåerna i relation till kommunsektorns intäkter

Vi har använt oss av uppgifter från räkenskapssammandraget vid Statistiska centralbyrån (SCB) för att redovisa hur stor andel av kommunernas och regionernas intäkter som är statsbidrag. Dessa uppgifter finns inte tillgängliga för 2023 när rapporten publiceras och därför kan vi endast redovisa uppgifter för 2022. Uppgifterna i räkenskapssammandraget är bokföringsmässiga, vilket betyder att bidrag och ersättningar redovisas på det år som de har förbrukats. Det kan skilja sig från de uppgifter som vi har hämtat från ESV. De är nämligen kassamässiga, vilket betyder att utbetalningar under ett visst år kan vara för bidrag och ersättningar för ett annat åt.

För både kommuner och regioner utgörs de totala intäkterna i denna beräkning av verksamhetens intäkter (där även riktade statsbidrag och kostnadsersättningar ingår), skatteintäkter, finansiella intäkter och generella statsbidrag. De generella statsbidragen beräknas som generella bidrag från staten samt skillnaden mellan bidrag och avgifter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. I kategorin statsbidrag ingår inte bidrag från EU, bidrag för personlig assistans, posten ”övriga bidrag” eller momsersättningen. Vi räknar inte heller den kommunala fastighetsavgiften som statsbidrag i vår redovisning.

Uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar

Kartläggningen utgår från en förteckning över samtliga statsbidrag till kommunsektorn som konsulten EY tog fram på uppdrag av Statskontoret under 2018. Förteckningen bygger i sin tur på utbetalda transfereringar till kommuner och/eller regioner från olika anslagsposter i statens budget 2017. Statskontoret har sedan dess uppdaterat förteckningen med följande uppgifter: statsbidragens bidragsram, statsbidragens slutår, nya statsbidrag, väsentligt förändrade statsbidrag, upphörda statsbidrag, de riktade statsbidragens användningsområden och eventuella villkor kopplade till de riktade statsbidragen.

Uppdatering av statsbidragens bidragsramar

Vi har gått igenom regleringsbreven för 2023 på ESV:s webbplats för berörda anslag eller anslagsposter inom de olika utgiftsområdena i statens budget för att urskilja bidragens bidragsramar.

Uppdatering av statsbidragens slutår

Vi har angett slutår i de fall vi har kunnat utläsa det i budgetpropositionen för 2023 eller 2024, i det officiella dokument (överenskommelse, förordning eller särskilt regeringsuppdrag) som reglerar statsbidraget eller i några fall från information från myndigheters webbplatser.

Nya, upphörda och väsentligt förändrade statsbidrag 2023

Vi har gått igenom budgetpropositionen för 2023, vårändringsbudgeten 2023, höständringsbudgeten 2023 och de extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram under 2023. Vi har också fått uppgifter från vår genomgång av regleringsbreven för 2023 på ESV:s webbplats.

Utifrån uppgifterna från ESV och budgetpropositionerna har vi gått igenom rättsdokument, regleringsbrev och olika myndigheters webbplatser. Där har vi fått fram ytterligare information om de berörda nya och väsentligt förändrade statsbidragen. Med väsentlig förändring menar vi exempelvis att bidragsramen för bidraget har ökat eller minskat relativt mycket jämfört med året innan eller att en befintlig statsbidragsförordning har utvidgats med nya bidrag eller användningsområden. Ett exempel på det sistnämnda från i år handlar om statsbidrag för undervisning under skollov (2014:47). Förändringen innebär bland annat att skolhuvudmän från och med mars 2023 kan söka bidraget för elever i fler årskurser i grundskolan, specialskolan respektive sameskolan än tidigare.^[15]

• Som utgångspunkt för vad som är en väsentligt förändrad bidragsram har vi använt oss av tumregeln att bidragen ska ha ökat eller minskat med minst 50 miljoner kronor och 10 procent av bidragsramen. Övriga väsentliga förändringar som vi redovisar bygger på kvalitativa bedömningar. Detta med utgångspunkt i tidigare års bedömningar, och med hjälp av kollegor som har arbetat med Statskontorets kartläggningar tidigare år. Syftet med det tillvägagångssättet är att bedömningarna ska bli så konsekventa som möjligt.

Uppgifter om de riktade statsbidragens användningsområden

Vi har uppdaterat förra årets kartläggning av de riktade statsbidragens användningsområden genom att kategorisera de bidrag som har tillkommit under 2023 utifrån användningsområde. Uppgifter om bidragens användningsområde bygger på de dokument (förordning, överenskommelse eller regeringsbeslut) som reglerar de riktade statsbidragen.

Vi har använt samma kategorisering som vid förra årets kartläggning. Vi har således kategoriserat bidragen utifrån följande nio användningsområden:

1. Bidrag för att förstärka viss kommunal verksamhet eller utveckla arbetssätt i en verksamhet
2. Lönesatsningar
3. Kompetensutveckling
4. Bemanning
5. Materiella resurser
6. Bidrag specifika till ett område, men till flera insatser
7. Ersättning för tillhandahållande av tjänst eller service åt en specifik målgrupp
8. Etablering av ny verksamhet och försöksverksamhet
9. Kunskapscentrum och forskning

I likhet med tidigare år ger vi endast en grov uppskattning av hur många riktade statsbidrag det finns inom respektive kategori. Detta beror på att det är svårt att dra skarpa gränser mellan olika användningsområden, och på att många riktade statsbidrag kan användas till flera insatser. Därmed finns det ett visst tolkningsutrymme av hur vissa bidrag ska användas och vilket syfte som de har.

Uppgifter om villkor för de riktade statsbidragen

Vi har kartlagt om det finns särskilda villkor kopplade till de riktade statsbidragen. Det handlar både om krav på medfinansiering från den som söker bidraget och om krav på samverkan med andra aktörer. Uppgifter om eventuella villkor bygger på de dokument (förordning, överenskommelse eller regeringsbeslut) som reglerar de riktade statsbidragen.

Justeringar som påverkar uppgifterna om antal statsbidrag i tidigare publicerade rapporter

Under 2020 års kartläggning gjordes vissa justeringar som även påverkade uppgifterna om antalet bidrag 2018 och 2019. Det handlar bland annat om att vissa bidrag som går till kommunsektorn i form av arbetsgivare lades till i förteckningen (dessa bidrag hade funnits även tidigare år), samt om att vissa bidrag togs bort eller kategoriserades om. Det innebär att uppgifterna över antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar i rapporterna 2020–2023 inte helt stämmer överens med våra publikationer för 2018 och 2019.

Bilaga 2

Statsbidrag

I denna bilaga redogör vi för:

• Utbetalda kostnadsersättningar och riktade statsbidrag per utgiftsområde under 2023 (tabell B1 och tabell B2)
• Antalet kostnadsersättningar och riktade statsbidrag per utgiftsområde (tabell B3)
• Vilka statsbidrag som är nya (tabell B4), upphörda (tabell B5) och väsentligt förändrade (tabell B6) under 2023.

Tabell B1. Utbetalda kostnadsersättningar till kommuner respektive regioner inom olika utgiftsområden 2023 samt procentuell förändring 2022–2023 (miljoner kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Inom vissa utgiftsområden har det inte betalats ut några kostnadsersättningar till kommuner eller regioner. Siffrorna i tabellen är avrundade.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och regioner samt egna beräkningar.

Tabell B2. Utbetalda riktade statsbidrag till kommuner respektive regioner inom olika utgiftsområden 2023 samt procentuell förändring 2022–2023 (miljoner kronor).

Anmärkning: Utbetalningarna ett visst år kan också gälla ersättningar och bidrag för andra år. Inom vissa utgiftsområden har det inte betalats ut några medel till regioner. Siffrorna i tabellen är avrundade. I beloppen ingår inte medel till andra aktörer som fristående skolhuvudmän, privata vårdgivare, SKR eller kommunala bolag eller organisationer såsom allmännyttiga bostadsföretag. I utbetalda medel inom utgiftsområde 10 och 14 ingår ersättningar som staten betalar ut till kommuner och regioner i form av arbetsgivare. Dessa skiljer sig något från övriga riktade statsbidrag, men vi har valt att inkludera dem eftersom det handlar om medel för specifika ändamål och för att det sammantaget rör sig om stora belopp.

Källa: Uppgifter från Ekonomistyrningsverkets realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar till kommuner och regioner samt egna beräkningar.

Tabell B3. Antal kostnadsersättningar och riktade statsbidrag till kommuner respektive regioner efter utgiftsområde 2023.

Anmärkning: Kolumnen antal unika bidrag gäller antalet statsbidrag oavsett kategori av statsbidrag och oavsett om målgruppen är kommuner eller regioner. En del bidrag kan rikta sig till både kommuner och regioner. Då redovisar vi statsbidraget både i siffran för kommuner och för regioner. Därför är det totala antalet unika statsbidrag lägre än summan av resterande kolumner. I sammanställningen ingår inga bidrag som bara har betalats ut till SKR.

Källa: Statskontoret utifrån flera grundkällor och egna bearbetningar. Se bilaga 2.

Tabell B4. Nya riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2023.

Anmärkning: Uppgifterna om medel gäller budgeterade medel i miljoner kronor.

Källa: Budgetpropositionen för 2023, vårändringsbudgeten 2023, höständringsbudgeten 2023 samt de extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram under 2023, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheternas webbplatser.

Tabell B5. Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som har upphört 2023.

Källa: Budgetpropositionen för 2023, rättsdokument, regleringsbrev samt information från myndigheters webbplatser.

Tabell B6. Väsentliga förändringar av riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2023.

Tabellen är för stor för att presenteras på webbplatsen. Ladda ned rapporten i pdf-format för att ta del av tabellen.

Bilaga 3

Statsbidragsförteckning

I denna bilaga redovisar vi Statskontorets förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn 2023. Vi redogör också för hur vi har gått till väga för att ta fram förteckningen.

Metodbeskrivning

Årets kartläggning utgår från en förteckning över samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn som konsulten EY tog fram på uppdrag av Statskontoret under 2018.^[16] Den bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverkets (ESV) realekonomiska fördelning av statens utgifter för transfereringar. Mer specifikt handlar det om ESV:s uppgifter om utbetalda transfereringar till kommuner och/eller regioner från olika anslagsposter i statens budget 2017.

Statskontoret har för åren 2018–2023 lagt till nya statsbidrag som vi har identifierat och tagit bort statsbidrag som har upphört. Vi redovisar flera uppgifter om samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn: fördelning efter utgiftsområde, storlek, utbetalda medel per bidrag, eventuellt slutår samt typ av fördelningsnyckel. Vi har använt flera källor för att kartlägga detta.

Statsbidragens bidragsramar

Vi har gått igenom regleringsbreven för 2023 för berörda anslag i statens budget för att urskilja hur mycket medel som har avsatts för respektive bidrag (bidragets bidragsram). För en del bidrag är det inte möjligt att urskilja en exakt bidragsram. Det beror på att de medel som regeringen har avsatt i regleringsbrevet i vissa fall även får användas till andra bidrag och/eller ska användas för flera ändamål. Det gäller ungefär en tredjedel av bidragen. Vi har markerat dessa bidrag med en asterisk (*) i kolumnen ”Bidragsram 2023”.

Utbetalda medel per bidrag

För att kartlägga hur mycket medel som staten har betalat ut till kommunsektorn inom ramen för respektive bidrag har vi använt flera olika källor. I första hand har vi utgått från uppgifter från ESV över medel (transfereringar) från staten till kommuner och regioner för konsumtion och investeringar. De uppgifter som vi har fått från ESV visar utbetalda medel från olika anslag i statens budget samt utbetalda medel per anslagspost. Mer specifikt handlar det om utbetalda medel under 2023 från respektive anslagspost minus eventuella återbetalningar från kommunsektorn. Uppgifterna innehåller alltså endast medel som staten har betalat ut under 2023. De medel som staten har avsatt för 2023 men som har betalats ut efter årsskiftet ingår inte i vårt underlag. Utbetalningarna under 2023 kan också gälla ersättningar och bidrag för tidigare år.

Det förekommer att det ligger flera statsbidrag till kommunsektorn under en och samma anslagspost. I dessa fall har vi inte kunnat använda uppgifterna från ESV för att identifiera hur mycket medel som staten har betalat ut per bidrag. Vi har då i stället via mejl inhämtat uppgifterna från den myndighet som administrerar bidraget, eller utgått från publicerade uppgifter på myndighetens webbplats.

I utbetalda medel till kommunsektorn har vi valt att inkludera medel till kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag, kommunalförbund samt vissa andra samarbetsorganisationer som hör till kommuner eller regioner (till exempel Regionala cancercentrum). Vi har däremot inte inkluderat medel till SKR eller till stiftelser som har grundats av kommuner eller regioner.

Statsbidragens slutår

För att kartlägga statsbidragens slutår har vi utgått från flera källor. Vi har utgått från budgetpropositionen 2024, dokument som reglerar respektive statsbidrag (till exempel överenskommelser, förordningar eller särskilda regeringsuppdrag) samt information på myndigheters webbplatser. Om det finns statsbidrag som är tidsbegränsade, utan att det framgår av någon av dessa källor, så syns det inte i vår förteckning. Alla uppgifter om slutår är preliminära, eftersom regeringen kan ändra tidsramen för bidragen.

Övriga uppgifter

Uppgifter om vilken myndighet som administrerar bidraget bygger på vår genomgång av aktuella regleringsbrev samt de dokument som reglerar respektive statsbidrag. Uppgifter om statsbidragens målgrupp och fördelningsnyckel bygger också på de dokument som reglerar respektive statsbidrag, men i vissa fall även på kompletterande information från webbplatsen för den myndighet som administrerar bidraget.

Medskick till läsaren

Underlaget har vissa begränsningar. För vissa av bidragen finns det stora skillnader mellan avsatta och utbetalda medel (se kolumnerna ”Bidragsram 2023” och ”Utbetalt kommunsektorn 2023”). Det behöver inte betyda att medlen inte har gått åt, utan kan bero på att det saknas uppgifter om en exakt bidragsram för bidraget. Vi vill också uppmärksamma läsaren på att vissa av bidragen har fler mottagare än kommuner och/eller regioner (se kolumnen ”Målgrupp(er)”). För dessa bidrag visar en jämförelse mellan bidragsramen och hur mycket medel som har betalats ut till kommunsektorn inte i vilken utsträckning bidraget har utnyttjats. Vi gör av den anledningen inte en aggregerad jämförelse mellan avsatta medel för samtliga statsbidrag och hur mycket medel som har betalats ut. Däremot kan en sådan jämförelse vara meningsfull för enskilda statsbidrag eller utgiftsområden där vi har mer exakta uppgifter om avsatta medel. Inom exempelvis utgiftsområde 9 har vi exakta bidragsramar för samtliga bidrag.

Statskontoret kommer att publicera denna förteckning i Excel-format på www.statskontoret.se.

Tabell B7. Samtliga riktade statsbidrag och kostnadsersättningar till kommunsektorn 2023.

Tabellen är för stor för att presenteras på webbplatsen. Ladda ned rapporten i pdf-format för att ta del av tabellen.

Fotnoter

1. Förordning (2007:827) med instruktion för Statskontoret, 1 b §. ↑

2. Statskontoret (2018–2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting, Statskontoret (2020–2023). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner. ↑

3. I våra uppgifter ingår endast medel som staten har betalat ut under 2023. De medel som staten har avsatt för 2023 men som har betalats ut efter årsskiftet ingår inte i vårt underlag. ↑

4. Under 2023 upphörde exempelvis de två statsbidragen Nationell testning och smittspårning för covid-19 respektive Uppskjuten och covid-19 relaterad vård. Vidare upphörde bidraget Skolmiljarden. För dessa tre statsbidrag betalade staten under 2022 ut över 11 miljarder kronor till kommunsektorn. Vi har däremot inte kartlagt statsbidrag kopplade till pandemistöd i årets rapport, och kommer därför inte kunna presentera exakt hur mycket medel som upphört, kopplat till pandemin. ↑

5. Uppgifterna gäller 2022 eftersom det inte finns tillgängliga uppgifter för 2023 vid rapportens publicering. ↑

6. Statskontoret (2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys, s. 8. ↑

7. Förordning (2012:993) om statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare har funnits sedan innan 2023. Däremot har regeringen inte betalat ut några medel till kommunerna för detta bidrag sedan 2018. ↑

8. Statskontoret (2022). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner, s. 34; Statskontoret (2021). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner, s. 34. ↑

9. Vi bedömer generellt att bidragsramar som har ökat eller minskat med minst 50 miljoner och 10 procent av bidragsramen har förändrats väsentligt. ↑

10. Förordning (2023:65) om ändring i förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov. ↑

11. Anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner ingår i summan av de riktade statsbidragen. ↑

12. Det statliga tandvårdsstödet fungerar som en subvention till individer (patienterna). Men vi har tagit med detta stöd eftersom det ska ersätta vårdgivare (både Folktandvården och privata tandläkare som är anslutna till Försäkringskassans elektroniska system) för utförd tandvård enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. ↑

13. När det gäller anslaget Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m har vi i år även haft tillgång till uppgifter från Skolverket om två ytterligare kostnadsersättningar på anslagspost 002. Vi har saknat dessa uppgifter under tidigare år. För dessa två kostnadsersättningar på anslagspost 002 har Skolverket under 2023 betalat ut totalt cirka 80 miljoner till kommunsektorn. ↑

14. Det kan finnas flera kostnadsersättningar under ett och samma anslag och/eller anslagspost. Antalet anslag och anslagsposter stämmer därför inte överens med antalet kostnadsersättningar. ↑

15. Förordning (2023:65) om ändring i förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov. ↑

16. Statskontoret (2019). Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting 2018. ↑