Sveriges modell för arbetet mot antibiotikaresistens – analys och förslag
Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat och tagit fram förslag till hur det nationella arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige kan utvecklas efter 2025. Statskontoret har haft i uppdrag att lämna förslag på vilken sorts inriktningsdokument som bör tas fram efter 2025 och modeller som regeringen kan använda för att följa upp hur väl strategin fungerar. Det har i uppdraget även ingått att göra en internationell utblick och redovisa erfarenheter från jämförbara länder, samt att bedöma vad som är möjligt att genomföra med, respektive utan, ytterligare finansiering för det nationella arbetet mot antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens (AMR).
Sveriges modell för AMR-arbetet fungerar väl, men kan bli bättre
Statskontoret bedömer att Sveriges modell med en strategi, en nationell samverkansfunktion och en tvärsektoriell handlingsplan för AMR-arbetet fungerar väl. Den svenska strategin innehåller sju övergripande mål. I samverkansfunktionen ingår 42 myndigheter (varav 21 länsstyrelser) och fyra andra organisationer. Den handlingsplan som gäller nu har ett 60-tal samverkansaktiviteter fördelade på de olika målen i strategin. Den svenska modellen skiljer sig inte på något väsentligt sätt från modellerna i de andra länderna som vi har undersökt.
Vi bedömer att strategin omfattar relevanta områden, att olika aktörer samverkar väl och också utför omfattande AMR-aktiviteter vid sidan av denna samverkan. Statskontorets övergripande bedömning är därför att det inte finns skäl att på något mer genomgripande sätt ändra den svenska modellen för att bedriva AMR-arbetet.
Samtidigt ser Statskontoret att det behövs vissa förändringar för att öka styrkraften i modellen. Därför lämnar vi ett antal förslag och bedömningar. Nedan redovisar vi de viktigaste förslagen.
Inför delmål i strategin
De sju målen i strategin är på en övergripande nivå och svåra att följa upp. Målen bryts ned i formuleringen ”regeringen vill” men det finns inga tydliga delmål i strategin som är enkla att följa upp. Statskontoret föreslår därför att regeringen inför delmål i strategin för att prioriteringar i AMR-arbetet ska bli tydliga och för att det ska gå att följa upp arbetet mot målen.
Knyt handlingsplanen tydligare till strategin
Statskontoret bedömer att samverkansfunktionen som leds av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tydligare bör knyta handlingsplanen till strategin. I dag redovisar samverkansfunktionen aktiviteterna i handlingsplanen efter de övergripande målen i strategin, men det är svårt att se på vilket sätt aktiviteterna bidrar till målen.
Med en uppsättning nedbrutna delmål som vi föreslår skulle det vara enklare för samverkansfunktionen att knyta aktiviteter till målen och bedöma hur de bidrar till målen. På så sätt kan det också bli lättare för samverkansfunktionen att bedöma hur effektiva olika aktiviteter är och vilka aktiviteter som aktörerna bör prioritera framöver. Vi föreslår därför att Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket knyter aktiviteterna i handlingsplanen till en uppsättning delmål i AMR-strategin som vi föreslår att regeringen ska formulera.
Ge vårdhygien större utrymme i strategin
Vårdhygien är centralt för AMR-arbetet eftersom den påverkar spridningen av resistenta bakterier. Våra intervjuer med myndigheter och andra aktörer som arbetar mot AMR visar att vårdhygien behöver mer utrymme i strategin. Statskontoret föreslår därför att regeringen lyfter upp vårdhygien mer i en uppdaterad strategi jämfört med vad som är fallet i dag.
Gör samverkansfunktionen permanent
Statskontorets analys visar att samverkansfunktionens arbete försvåras av den nuvarande kortsiktiga styrningen genom tidsbegränsade regeringsuppdrag. Det finns flera skäl till att samverkansfunktionen bör vara permanent. Det främsta skälet är att problemet med AMR är allvarligt och långsiktigt. Det innebär att det är viktigt att försöka minska sårbarheter i arbetet och att skapa förutsägbarhet. Dagens kortsiktiga styrning riskerar att arbetet prioriteras ner och att effektiviteten påverkas negativt.
Vi föreslår därför att regeringen skriver in denna uppgift i Folkhälsomyndighetens och Jordbruksverkets instruktioner. Vi föreslår även att regeringen ger uppdraget att delta i samverkansfunktionen i övriga berörda myndigheters regleringsbrev.
Uppföljningen bör bli mer systematisk
Strategin beskriver i dag inte hur AMR-arbetet ska följas upp. Statskontoret bedömer att utvecklingen på AMR-området behöver följas upp systematiskt och regelbundet för att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning. Vi föreslår därför att regeringen uppdrar åt Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket att regelbundet följa upp arbetet mot målen i strategin och ta fram förslag till indikatorer som visar på utvecklingen inom området. Efter en tid, exempelvis fyra till fem år, bör regeringen utvärdera resultaten av strategin och handlingsplanen samt hur samverkansfunktionen har fungerat.
Regeringen bör skjuta till medel till Strama
Strama är ett nätverk inom hälso- och sjukvården som sedan 1995 arbetar för att motverka antibiotikaresistens och säkerställa möjligheterna till en god och säker sjukvård nu och i framtiden. Nationell arbetsgrupp (NAG) Strama och de regionala stramagrupperna är en viktig länk mellan det nationella AMR-arbetet och AMR-arbetet i hälso- och sjukvården. NAG Strama är en central aktör inom kunskapsstyrningen medan de regionala stramagrupperna inför riktlinjer och följer antibiotikaförskrivningen i hälso- och sjukvården.
Vi bedömer att NAG Strama och de regionala stramagrupperna i dagsläget inte har förutsättningar att bedriva sin verksamhet långsiktigt, och förutsättningarna är heller inte likvärdiga mellan landets regioner. Vissa regioner har särskild budget för regionala stramagrupper, men inte alla. Det är viktigt att arbetet mot antibiotikaresistens bedrivs med likvärdiga förutsättningar i hela landet, för att minska risken för smittspridning och antibiotikaresistens. Statskontoret föreslår därför att regeringen skjuter till årliga medel till såväl NAG Strama som till de regionala stramagrupperna.