Validering i högskolan - för tillgodoräknande och livslångt lärande

Statskontoret ser positivt på att åtgärder vidtas för att få till stånd ett fungerande och likvärdigt system för validering i högskolan. Vi har valt att kommentera ett antal förslag och bedömningar i Valideringsdelegationens delbetänkande.

Statskontoret tillstyrker delegationens

• förslag om ett moderniserat regelverk för flexibelt och generöst erkännande
• förslag om förbättrad redovisning och uppföljning
• förslag om uppdrag till Universitets- och högskolerådet (UHR) att främja lärosätenas arbete med erkännande och stödja utveckling av metoder och bedömningskriterier
• bedömning att en särskild ersättning till lärosäten för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens bör införas.

Ett enkelt och lättolkat regelverk för flexibelt och generöst erkännande

Statskontoret ser positivt på att regelverket blir mer enhetligt och lättolkat och att det anpassas så att det svarar mot Sveriges internationella överenskommelser på området. Statskontoret tillstyrker därför delegationens förslag att ändra i högskoleförordningen (1993:100) för att förtydliga principen om generöst och flexibelt erkännande ska gälla oberoende av vilken typ av meriter studenten åberopar. Vi anser också att det är viktigt att regelverket tillämpas på ett likvärdigt sätt i hela landet och ser därför även positivt på det arbete som pågår på lärosätena för att ta fram metoder och strukturer för ett likvärdigt och kvalitetssäkrat bedömningsarbete.

Förbättrad redovisning och uppföljning av tillgodoräknande

Statskontoret har tidigare framhållit att förutsättningarna för uppföljning och utvärdering av validering behöver förbättras och att tillräckliga och tillförlitliga registeruppgifter är en förutsättning för det. Vi tillstyrker delegationens förslag att fler uppgifter om studenter ska föras in i högskolornas studieregister och i Statistiska centralbyråns (SCB) universitet- och högskoleregister.

Statskontoret tillstyrker även förslaget att Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att genomföra en granskning av lärosäternas arbete med erkännande av tidigare lärande. Vi delar utredningens bedömning att en tematisk utvärdering är en lämplig form för granskningen, bland annat eftersom en sådan utvärdering omfattar samtliga universitet och högskolor.

Tydligt ansvar för att främja och ge stöd till lärosäternas arbete med erkännande

Statskontoret har tidigare framhållit vikten av en tydlig ansvarsfördelning för validering och att myndigheternas instruktioner är de mest lämpliga verktygen för ändamålet. Vidare har vi ingenting att invända mot att uppdrag till UHR förlängs så att det bättre motsvarar arbetet i försöksverksamheten. Statskontoret tillstyrker därför delegationens förslag om uppdrag till UHR.

Lärosäten bör kompenseras för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens

Statskontoret delar utredningens bedömning att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att de ekonomiska incitamenten motverkar lärosätenas arbete med tillgodoräknanden. Vi tillstyrker därför förslaget om att lärosätens får ersättning för kostnaden att göra bedömningar för tillgodoräknanden av reel kompetens. Vi ställer oss även positiva till att ersättningen får formen av ett schablonbelopp så att onödig administration kan undvikas.

Finansiering av förslagen

Delegationen föreslår att kostnaderna som förslagen ger upphov till, i storleksordningen 30 miljoner kronor per år, finansieras genom omprioriteringar inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Statskontoret tar inte ställning till om förslagen, om regeringen väljer att genomföra dem, bör finansieras inom utgiftsområdet eller om en omfördelninge ska ske mot andra utgiftsområden. En annan tänkbar lösning är att delvis finansiera åtgärderna via utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv eller utgiftsområde 24 Näringsliv. En anledning att välja den lösningen är att tillgodoräknanden syftar till att förkorta utbildningstiden och därmed snabbare få ut människor i arbetslivet.