Dialog för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan – En utvärdering. Delrapport

Statskontoret har regeringens uppdrag att utvärdera skolmyndigheternas uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Vi ska slutredovisa uppdraget den 28 februari 2026. Denna rapport är en delredovisning som innehåller våra iakttagelser och slutsatser så här långt.

I uppdraget till skolmyndigheterna ingår att genomföra återkommande kvalitetsdialoger med skolhuvudmän, med det nationella kvalitetssystemet som ram. Statskontorets uppdrag är att utvärdera om insatserna har genomförts effektivt och bidragit till att kvaliteten och likvärdigheten i skolväsendet ökat. Vår bedömning av insatsernas resultat kommer först i slutredovisningen.

Välkommen insats med högt deltagande

Skolhuvudmännen har generellt sett goda erfarenheter av dialogerna. Vi uppfattar att det finns ett starkt signalvärde i att staten kommer ut till verksamheterna och att det i sig gör att huvudmännen vill delta. Av de huvudmän som får erbjudande om att delta i dialog tackar drygt åtta av tio ja. Kommunala huvudmän deltar i högre utsträckning än enskilda. De som tackar nej gör det framför allt på grund av tids- eller resursbrist.
Mest nöjda med kvalitetsdialogerna är små huvudmän och huvudmän med lite resurser för utvecklingsarbete. Men även de större huvudmännen uppskattar dialogerna.

Tydlig form och innehåll som anpassas till huvudmannen

Vår bedömning är att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har hittat en tydlig struktur och process för dialogerna som gäller alla huvudmän. Innehållet ligger i linje med regeringens intentioner utifrån uppdraget till myndigheterna. Det nationella kvalitetssystemet genomsyrar dialogerna, samtidigt som myndigheterna gör mycket för att anpassa dialogerna utifrån huvudmännens olika behov. Men vår bedömning är att myndigheterna kan anpassa dialogerna ytterligare med tanke på att huvudmännen är en så pass heterogen grupp. För vissa små huvudmän kan myndigheterna till exempel kliva fram och ge ett mer handfast stöd. För vissa större huvudmän kan de i stället behöva ställa mer konstruktivt kritiska, men väl avvägda, frågor.

Kvalitetsdialogerna bidrar till att identifiera utvecklingsområden hos många huvudmän

Dialogerna har ett tydligt fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Men vi bedömer att det varierar hur mycket dialogerna bidrar till att underlätta huvudmännens analys och att identifiera utvecklingsområden. Om huvudmannen har ett mindre utvecklat kvalitetsarbete är det mer sannolikt att kvalitetsarbetet stärks som ett resultat av dialogen. Huvudmannens organisation påverkar också hur långt dialogerna kan nå. Det är svårare när huvudmannen har många skolformer, många barn och elever, flera ansvariga nämnder eller verksamhetsgrenar.

Myndigheternas samverkan är god och rollerna är tydliga

Vår övergripande bedömning är att skolmyndigheterna har landat i en tydlig rollfördelning sinsemellan. Det är en styrka att alla fyra skolmyndigheter står bakom det nationella kvalitetssystemet. Skolverket och SPSM har ett genomtänkt, väl riggat och över lag effektivt upplägg för kvalitets-dialogerna. De är samspelta i det operativa arbetet, där det gemensamma uppdraget är i fokus snarare än respektive myndighets olika roller.

Skolinspektionen är inte involverad i det operativa arbetet, vilket ligger väl i linje med regeringens intentioner. Vi bedömer att gränsdragningen mot Skolinspektionen är tydlig.

Myndigheterna kan bli mer strategiska

Vår bedömning är att myndigheterna behöver bli mer strategiska i hur de fördelar sin tid mellan olika huvudmän. Kvalitetsdialogerna har nu en kraftig slagsida mot förskolan som skolform, eftersom en stor andel av huvudmännen enbart bedriver förskola. Det gör att en oproportionerligt stor del av myndigheternas tid läggs på huvudmän där en mycket liten andel av det totala antalet barn och elever finns. Det innebär i sin tur att det överordnade målet om likvärdighet mellan barn och elever nationellt hamnar i skymundan.