Till huvudinnehåll

Självbestämmande på pappret men inte i praktiken? Analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget

2023:17
Publicerad: 2023-11-24

Statskontorets analys visar att regeringen och Sametinget inte har lyckats få Sametingets organisationsform att fungera som tänkt, men att det finns utrymme att stärka måluppfyllelse och självbestämmande inom ramen för nuvarande organisationsform.

Vi bedömer att Sametinget inte helt fullgör sitt uppdrag inom rennäringen och samhällsplaneringen. Sametinget hinner inte med alla sina uppgifter när det gäller renskötsel, rovdjur, viltskador och att ta tillvara samiska intressen i samhällsplaneringen. Inom dessa områden är också myndighetens yttranden i remisser och konsultationer ofta allt för övergripande för att andra aktörer ska kunna ta ställning i olika frågor.

Vi bedömer att Sametinget till stora delar fullgör sitt uppdrag när det gäller språk, kultur och information om samiska förhållanden.

Vår analys visar att regeringen i sin styrning inte har tagit tillräcklig hänsyn till syftet med Sametinget och organisationsformen. Regeringens styrning med regleringsbrev, särskilda beslut och finansiering med anslag från flera departement begränsar Sametingets handlingsutrymme. Det gäller till exempel möjligheter att prioritera och rikta in verksamheten på ett sätt som möjliggör självbestämmande och ett effektivt och rättssäkert genomförande av verksamheten.

Vi bedömer att Sametingets ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenlig. Sametinget kan därför inte sägas leva upp till verksamhetskraven i myndighetens instruktion. Sametingets verksamhetsplan, årsredovisning och budgetunderlag brister i flera avseenden vilket gör det svårt att bedöma myndighetens resultat, resursanvändning och behov av resurser.

– För att skapa bättre förutsättningar för Sametinget att bedriva en effektiv verksamhet i nuvarande organisationsform behöver regeringen och Sametinget ta ett samlat grepp om styrningen och uppföljningen. Det kan i sin tur öka måluppfyllelsen och självbestämmandet inom de ramar som reglering och ekonomi ger Sametinget, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

 

Statskontorets förslag

Vi föreslår att regeringen

  • tar bort ett uppdrag, ett återrapporteringskrav och ett finansiellt villkor i Sametingets regleringsbrev
  • renodlar sin finansiering av Sametingets verksamhet så att samtliga verksamhetskostnader finansieras via förvaltningsanslaget
  • ser över vilka uppdrag till Sametinget som kan omvandlas till långsiktiga uppgifter
  • analyserar om Sametinget har tillräckligt med resurser för att bevaka samiska intressen i samhällsplaneringen
  • ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera Sametingets förändringsarbete. Med utgångspunkt i de resultat som utvärderingen visar bör regeringen ta ställning till om den ska se över Sametingets organisationsform eller gå vidare med ytterligare förändringar av den egna styrningen av myndigheten.

Vi föreslår att Sametinget

  • ser över och uppdaterar sin interna reglering och andra styrdokument så att dessa blir mer heltäckande, bättre samordnade, färre till antalet och tydligare
  • enas om och beslutar hur centrala verksamhets- och planeringsprocesser ska se ut så att dessa blir stabila över mandatperioderna
  • utvecklar sitt arbete med verksamhetsplanering, årsredovisning och budgetunderlag. I denna del ingår också att få ordning på och utveckla redovisningen av prestationer och kostnader samt resultatanalysen i årsredovisningarna.

Om uppdraget

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera och bedöma om Sametinget fullgör sitt uppdrag och hur myndigheten använder sina resurser. I uppdraget har även ingått att analysera Sametingets organisationsform och om den interna ledningen, styrningen och uppföljningen är ändamålsenlig.

Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och ett folkvalt organ.